Etandiol

Etandiol, vardagligt glykol, ofta även förtydligande kallad etylenglykol, är den enklaste tvåvärda alkoholen (diolen) med formeln (OH)CH₂CH₂(OH). Etandiol har hög kokpunkt på grund av att ämnets molekyler binds via vätebindningar. Ämnet används bland annat i kylarvätska i bilar i syfte att sänka fryspunkten.

Uppslagsordet ”Glykol” leder hit. För ämnesklassen, se Glykoler.

Glykol
Systematiskt namn	Etan-1,2-diol
Övriga namn	Etylenglykol, Dihydroxietan, Monoetylenglykol
Kemisk formel	C2H4(OH)2
Molmassa	62,068 g/mol
Utseende	Färglös och luktlös vätska, något viskös
CAS-nummer	107-21-1
SMILES	OCCO
Egenskaper
Densitet	1,1132 g/cm³
Löslighet (vatten)	Blandbar
Smältpunkt	-13 °C
Kokpunkt	198 °C
Faror
Huvudfara	Hälsovådlig
NFPA 704	1 1 0
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Tillverkning

Etylenglykol tillverkas från eten (trivialnamn etylen) via etenoxid. Etenoxid reagerar med vatten och glykol framställs enligt nedanstående kemiska reaktionsformel.

${\displaystyle {\rm {C_{2}H_{4}O+H_{2}O\rightarrow C_{2}H_{4}(OH)_{2}}}}$

Numera finns även återvunnen glykol tillgänglig.^[1][2]

Användning

Främst används etylenglykol som frostskydd i till exempel bilar men även i solfångare. I och med den låga fryspunkten kan den också användas till avisning för flygplan eller vindrutor.

I kylare på bilar har glykolen två funktioner, dels som frostskydd för kylsystemet, dels som rostskydd i kylsystemet. En blandning av 50 procent vatten och 50 procent glykol ger en fryspunkt på ca -40 °C samtidigt som den höjer kokpunkten till ungefär 108 °C. Övertrycket i en bils kylsystem innebär dessutom att vätskan kokar vid ungefär 120 °C. Den höjda kokpunkten medger således (tillåter) att en bil kan köras på högre temperatur och därför få effektivare förbränning.

Glykol fryser vid -13 °C^[3] medan vatten fryser vid 0 °C. Det är alltså blandningen vatten–glykol som ger önskad låg fryspunkt.

Etylenglykol används även i indirekta kyl- och värmepumpsystem.^{[förtydliga]}

Giftighet

Intag av etandiol leder till etylenglykolförgiftning.

Se även

• Glykoler
• Etanol

Referenser

1. Green, Mats (5 oktober 2017). [https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/atervinning-av-glykol_H5023196 ”Återvinning av glykol Motion 2017/18:3196 av Mats Green (M)”]. Sveriges riksdag. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/atervinning-av-glykol_H5023196. Läst 11 februari 2019.
2. ”Återvunnet glykol till slutkonsument”. Forskarbladet.se. 27 mars 2017. Arkiverad från originalet den 23 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180823144716/http://forskarbladet.se/artiklar/atervunnet-glykol-till-slutkonsument/. Läst 1 juni 2018.
3. http://www.inchem.org/documents/icsc/icsc/eics0270.htm