Ernst von Mansfeld

Peter Ernst II von Mansfeld, oftast kallad Ernst von Mansfeld, född 1580 i Luxemburg, död 29 november 1626 i Rakovica nära Sarajevo, var en tysk greve, general och legotruppsanförare under trettioåriga kriget.

Ernst von Mansfeld
Född	1580[1][2][3] Luxemburg ​eller ​Luxemburg[4]
Död	29 november 1626[3][5], 30 november 1626[6] ​eller ​28 november 1626[4] Rakovica ​eller ​Bosnien[4]
Begravd	Bosnien och Hercegovina
Medborgare i	Tyskland
Sysselsättning	Militär[7], militär ledare[8][4], soldat[4]
Föräldrar	Peter Ernst I von Mansfeld-Vorderort Anna von Benzerath[9]
Redigera Wikidata

Biografi

von Mansfeld föddes som utomäktenskaplig son till den spanske ståthållaren i Luxemburg, Peter Ernst I von Mansfeld-Vorderort. Som femtonåring skickades han för att tjänstgöra hos sin äldre, inomäktenskaplige halvbror Karl von Mansfeld som var kejserlig befälhavare under det långa kriget mot Ottomanska riket. När Karl avled redan samma år stannade Ernst trots detta vid armén i många år. 1604-1607 tjänstgjorde han på den kejserliga sidan i Nederländerna.

När fadern dog 1604 fick han inte ut något arv, och växlade 1610 sida för att gå i protestantisk tjänst. Om han någonsin personligen konverterade till protestantismen är inte känt.

Han var i början av trettioåriga kriget i tjänst hos evangeliska unionen och besegrade bl.a. Tilly i slaget vid Wiesloch 1622, men fick se sig besegrad av Wallenstein i slaget vid Dessau bro 15 (25) april 1626. Han avled, troligen i tuberkulos, i november samma år på väg till Venedig.