Ernst Sommerlath

Ernst Sommerlath, född 23 januari 1889 i Hannover, död 4 mars 1983 i Leipzig i Östtyskland, var en tysk luthersk teolog.

Ernst Sommerlath
Född	23 januari 1889[1] Hannover[1]
Död	4 mars 1983[1] (94 år) Leipzig[1]
Begravd	Friedhof Rathausstraße
Medborgare i	Kejsardömet Tyskland, Weimarrepubliken, Nazityskland och Östtyskland
Utbildad vid	Ruprecht-Karls-Universität Heidelberg[1] Greifswalds universitet[1] Göttingens universitet[1] Leipzigs universitet[1]
Sysselsättning	Evangelistisk teolog[2], universitetslärare[2], församlingspräst[2]
Arbetsgivare	Leipzigs universitet (1921–1957)[1]
Släktingar	Drottning Silvia[2]
Redigera Wikidata

Biografi

Sommerlath var son till köpmannen Moritz Sommerlath och Erna Waldau. Han studerade teologi från 1907 i Heidelberg, Greifswald, Leipzig och Göttingen. 1917 blev han teologie doktor med en avhandling om Kants frihetslära. Efter första världskriget, då han var verksam som fältpräst, var Sommerlath kyrkoherde i Hannover-Kleefeld, och blev därefter docent vid Religionslehrerseminar Leipzig. Från 1924 var han professor i systematisk teologi vid Leipzigs universitet, där han 1949–1951 även var teologiska fakultetens dekanus. Han blev mycket inflytelserik som chefredaktör 1959–1971 för den internationellt spridda tidskriften Theologische Literaturzeitung, vilken han gav ut tillsammans med Ernst-Heinz Amberg. Tillsammans med Kurt Aland gav han ut Arbeiten zur Geschichte und Theologie des Luthertums (AGTL).

Han är uppmärksammad för sin sakramentalteologi rörande den lutherska nattvardsuppfattningen, där han avvisade både Leuenbergerkonkordin (1973) och Arnoldhainerteserna (1957) såsom reformert influerade. Han forskade kring det allmänna prästadömets funktion i den lutherska kyrkan. Han var teologie hedersdoktor i Leipzig och Helsingfors och tillhörde Lutherska världsförbundets exekutivkommitté. Sommerlath räknas som ett av den konfessionella lutherdomens stora namn under 1900-talet.

I Sverige är han också känd som farbror till drottning Silvia. Han medverkade som liturg vid det svenska kungaparets vigsel 1976.

Bibliografi

• Gerhard Niemöller, Die erste Bekenntnissynode der Deutscher Evangelischer Kirche zu Barmen. Geschichte, Kritik und Bedeutung der Synode und ihrer Theolologischer Erklärung. (Arbeiten zu Geschichte des Kirchenkampfes 5), Göttingen 1984.
• Kurt Meier, "Barmen und die Universitätstheologen", i: Wolf-Dieter Hauschild & Georg Kretschmar & Carsten Nicolaisen (Hrsg), Die lutheriche. Kirchen und die Bekenntnissynode von Barmen. Referate des internaternationales Symposiums auf der Reisenburg 1984, Göttingen 1984,, s. 251-270.
• Bekenntnis zu Kirche. Festgabe für Ernst Sommerlath zur 70. Geburtstag, Hrsg von Ernst-Heinz Amberg & Ulrich Kühn. Berlin 1960.

Källor

1. Professorenkatalog der Universität Leipzig, Catalogus Professorum Lipsiensis-ID: Sommerlath_153, läst: 12 maj 2022.^{[källa från Wikidata]}
2. Gemeinsame Normdatei, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 10474412X7749153-1, läst: 12 maj 2022.^{[källa från Wikidata]}