Enköpings kommun

Enköpings kommun är en kommun i Uppsala län. Centralort är Enköping.

Enköpings kommun Kommun
Enköpings rådhus
Slogan	Sveriges närmaste stad[1]
Enköpings kommunvapen
Land	Sverige
Landskap	Uppland
Län	Uppsala län
Centralort	Enköping
Inrättad	1 januari 1971[2]
Befolkning, areal
Folkmängd	48 359 (2024-06-30)[3]
Areal	1 324,18 kvadratkilometer (2019-01-01)[4]
- därav land	1 178,3 kvadratkilometer[4]
- därav vatten	145,88 kvadratkilometer[4]
Bef.täthet	41,04 inv./km² (land)
Läge
Kommunen i länet.
Koordinater	59°38′08″N 17°04′35″Ö
Utsträckning	SCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
Domkrets	Uppsala domkrets (2005-11-28–) Enköpings domsaga (–2005-11-28)
Om förvaltningen
Org.nummer	212000-0282[5]
Anställda	3 725 (2019-11)[6]
Webbplats	Officiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod	0381[7]
GeoNames	2716165
Statistik	Kommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Södra delen av Enköpings kommun utgörs av ett småbrutet, öppet odlingslandskap med moränholmar. Där finns också ändmoräner, i synnerhet i området söder om Härkeberga. Norra delen är skogklädd utom i dalgångarna som istället utgörs av ett odlingslandskap. Omkring 45 procent av kommunens yta utgörs av odlingslandskap, vilket kan jämföras med riket som helhet där motsvarande andel är 7,4 procent. Den stora andelen jordbruksmark reflekteras dock inte i det lokala näringslivet, som historiskt präglats av verktygsproduktion. I början av 2020-talet dominerades näringslivet av servicenäringar.

Sedan kommunen bildades 1971 och fram till 2020 har folkmängden ökat med cirka 50 procent.

Sedan åtminstone 2010 har kommunen främst styrts av minoritetskoalitioner. Mandatperioden 2022–2026 av en sexklöver bestående av Centerpartiet, Kristdemokraterna, Liberalerna, Miljöpartiet, Nystart Enköping och Moderaterna.

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna Altuna, Biskopskulla, Boglösa, Bred, Enköpings-Näs, Fittja, Fröslunda, Frösthult, Giresta, Gryta, Hacksta, Hjälsta, Holm, Husby-Sjutolft, Härkeberga, Härnevi, Kulla, Kungs-Husby, Lillkyrka, Litslena, Långtora, Löt, Nysätra, Simtuna, Sparrsätra, Svinnegarn, Teda, Tillinge, Torstuna, Torsvi, Vallby, Veckholm, Villberga, Vårfrukyrka och Österunda samt större delen av Arnö socken. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Inom området fanns även Enköpings stad från medeltiden som 1863 bildade en stadskommun. Den 1 januari 1943 upplöstes Arnö landskommun.

I området fanns även från 30 maj 1919 till 31 december 1951 Grillby municipalsamhälle.

Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunerna: Lagunda (av tio tidigare kommuner), Norra Trögd (av sex kommuner), Södra Trögd (av sex kommuner), Åsunda (av sju kommuner) samt Fjärdhundra (av sex kommuner i Västmanlands län).

Enköpings kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Enköpings stad och de fem storkommunerna bildade 1952. Samtidigt ändrades länsgränsen när området som motsvarat Fjärdhundra överfördes till Uppsala län.^[8]

Tabell över kommunsammanslagningarna efter 1863
Tabellen nedan visar kommunsammanslagningarna till nuvarande Enköpings kommun från 1863 och framåt. De mörkgråa landskommunerna var de delar av storkommunerna som gick till andra kommuner än Enköping i slutändan. Färgerna antyder att man försökte hålla ihop häraderna när storkommunerna bildades. Tabellen illustrerar även att reformer sällan genomförs i ett steg: det behövs även förplanering, försök, steg, och efterjusteringar.
Kommunsammanslagningarna till Enköpings kommun
före reformerna		efter reformen 1862		dito 1952	dito 1971
-1862		1863-1942	1943-1951	1952-1970	1971-
härad	socken, stad	landskommun		"storkommun"	enhetskommun
–	Enköpings stad				Enköpings kn
	Vårfrukyrka sn	Vårfrukyrka ln
				Åsunda ln
Åsunda	Breds sn	Breds ln
	Näs sn	Näs ln (Enköpings-Näs 1886-)
	Sparrsätra sn	Sparrsätra ln
	Svinnegarns sn	Svinnegarns ln
	Teda sn	Teda ln
	Tillinge sn	Tillinge ln
Hagunda	Gryta sn	Gryta ln		Lagunda ln
Lagunda	Biskopskulla sn	Biskopskulla ln
	Fittja sn	Fittja ln
	Fröslunda sn	Fröslunda ln
	Giresta sn	Giresta ln
	Hjälsta sn	Hjälsta ln
	Holms sn	Holms ln
	Kulla sn	Kulla ln
	Långtora sn	Långtora ln
	Nysätra sn	Nysätra ln
Simtuna	Altuna sn	Altuna ln		Fjärdhundra ln
	Frösthults sn	Frösthults ln
	Simtuna sn	Simtuna ln
Torstuna	Härnevi sn	Härnevi ln
	Torstuna sn	Torstuna ln
	Österunda sn	Österunda ln
Trögd	Hacksta sn	Hacksta ln		Norra Trögds ln
	Husby-Sjutolfts sn	Husby-Sjutolfts ln
	Härkeberga sn	Härkeberga ln
	Litslena sn	Litslena ln
	Löts sn	Löts ln
	Villberga sn	Villberga ln
	Boglösa sn	Boglösa ln		Södra Trögds ln
	Lillkyrka sn	Lillkyrka ln
	Torsvi sn	Torsvi ln
	Veckholms sn	Veckholms ln
	Vallby sn	Vallby ln
	Kungs-Husby sn	Kungs-Husby ln
	Arnö sn - ön Arnö - öhalvan Ängsholmen - ön Oknö	Arnö ln
			Vallby ln
				Tosterö ln	Strängnäs kn
Selebo	Aspö sn	Aspö ln

Kommunen ingick från bildandet till 2005 i Enköpings domsaga och ingår från 2005 i Uppsala domsaga.^[9]

Kommunen ingår sedan 2013 i Förvaltningsområdet för finska. ^[10]

Geografi

Kommunen är belägen i den västra delen av landskapet Uppland och gränsar i norr till Heby kommun, i nordöst till Uppsala kommun och i öster till Håbo kommun, alla belägna i Uppsala län. I nordväst gränsar kommunen till Sala kommun och i väster till Västerås kommun, båda belägna i Västmanlands län, samt i söder till Strängnäs kommun i Södermanlands län och Ekerö kommun i Stockholms län (maritim gräns).

Topografi och hydrografi

Se även: Lista över insjöar i Enköpings kommun

Södra delen av Enköpings kommun utgörs av ett småbrutet, öppet odlingslandskap med moränholmar. Där finns också ändmoräner, i synnerhet i området söder om Härkeberga. Norra delen är skogklädd utom i dalgångarna som istället utgörs av ett odlingslandskap. Båda dalgångarna och rullstensåsarna i området följer berggrundens sprickriktningar. Enköpingsåsen är en av dessa rullstensåsar. I höjd med Hårsbäcksdalens naturreservat flyter Örsundaån parallellt med Enköpingsåsen och ån har där skurit upp djup ravin i åssedimenten. I Skattmansöådalen i norr har den meandrande Skattmansöån bildat en 10–30 meter djup dalgång. I det öppna landskapet finns en del skogbevuxna raviner. Örsundaån har sitt utlopp i Lårstaviken och i närheten av utloppet flyter den genom Alstasjön och omges där av betade strandängar med örtrik vegetation. I öster hittas en av Sveriges förnämsta fågellokaler, Hjälstaviken, där cirka 245 olika arter iakttagits. I söder hittas Mälarskärgården med flera öar och halvöar.^[11]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.^[12]

Enköpings kommun	Hela riket
Bebyggelse (5,4 %)   Skog (44,2 %)   Öppen myrmark (0,4 %)   Jordbruksmark (44,8 %)   Övrig mark (5,2 %)	Bebyggelse (3,1 %)   Skog (68,0 %)   Öppen myrmark (7,2 %)   Jordbruksmark (7,4 %)   Övrig mark (14,3 %)

Naturskydd

År 2023 fanns 22 naturreservat i Enköpings kommun.^[13] Bland dessa kan nämnas det typiska mälarölandskapet Bryggholmen. Reservatet bildades 2005 och utgörs av 192 hektar. Länsstyrelsen i Uppsala län beskriver att "I mer än 1000 år har människor satt sin prägel på miljön. Det har odlats, slåttrats och hamlats, skogen har utnyttjats för plockhuggning och kreaturen har släppts på bete. Ön känns fortfarande levande med sin herrgård, fritidshusen och några fastboende hushåll". Området är även skyddat enligt Natura 2000.^[14] Ett annat exempel är Haga ekbackar, även det bildat 2005. Reservatet utgörs av 39 hektar lövrika skogar. Området beskrivs av Länsstyrelsen i Uppsala län som "typiska för det herrgårdslandskap man hittar runt Mälaren".^[15]

Administrativ indelning

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i åtta församlingar: Boglösa, Enköping, Fjärdhundra, Lagunda, Sparrsätra-Breds, Tillinge och Södra Åsunda, Veckholm och Villberga.

Distrikt inom Enköpings kommun

Från 2016 indelas kommunen istället i 35 distrikt:^[16]

De 35 distrikten i Enköpings kommun
Altuna Biskopskulla Boglösa Bred Enköping Enköpings-Näs Fittja Fröslunda Frösthult Giresta Gryta Hacksta Hjälsta Holm Husby-Sjutolft Härkeberga Härnevi Kulla Kungs-Husby Lillkyrka Litslena Långtora Löt Nysätra Simtuna Sparrsätra Svinnegarn Teda Tillinge Torstuna Torsvi Vallby Veckholm Villberga Österunda

Tätorter

Tätorter 2015^[17]

Tätort	Folkmängd
Enköping	&&&&&&&&&&022553.&&&&&022 553
Örsundsbro (2 st)	&&&&&&&&&&&01879.&&&&&01 879
Grillby	&&&&&&&&&&&01028.&&&&&01 028
Hummelsta	&&&&&&&&&&&&0994.&&&&&0994
Fjärdhundra	&&&&&&&&&&&&0907.&&&&&0907
Bredsand	&&&&&&&&&&&&0874.&&&&&0874
Lillkyrka	&&&&&&&&&&&&0303.&&&&&0303
Haga	&&&&&&&&&&&&0235.&&&&&0235

Styre och politik

Styre

Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av en minoritetskoalition bestående av Moderaterna, Kristdemokraterna och Centerpartiet. Efter valet 2014 meddelade Socialdemokraterna, Nystart Enköping och Folkpartiet att de skulle bilda nytt majoritetsstyre.^[18] I slutändan tillträdde dock endast Socialdemokraterna tillsammans med Nystart Enköping backade av valteknisk samverkan med Vänsterpartiet. Valet 2018 ledde återigen till maktskifte när allianspartierna gick samman med Miljöpartiet i en femklöver. Den nya koalitionen styrde i minoritet.^[19]

Efter valet 2022 inkluderade även Nystart Enköping i den styrande koalitionen. Moderaternas Peter Book menade att: "Vi har hållit ihop ett fempartistyre i fyra år, jag ser inga problem med ytterligare ett parti".^[20]

Kommunfullmäktige

Presidium

Presidium 2022–2026[21]
Ordförande	M	Mats Flodin
Förste vice ordförande	M	Monica Avås
Andre vice ordförande	S	Hans Olsson

Mandatfördelning 1970–2022

Valår	V	S	MP	SPI	SD	NYD	NE	C	L	KD	M	Grafisk presentation, mandat och valdeltagande	TOT	%	Könsfördelning (M/K)
1970	1	22						14	6	1	5	22 14 6 5	49	86,9	42 7
1973	1	21						16	4	1	6	21 16 4 6	49	89,4	39 10
1976	1	20						16	4	1	7	20 16 4 7	49	89,4	37 12
1979	1	21						14	4	1	8	21 14 4 8	49	88,0	33 16
1982	1	24						14	2		10	24 14 10	51	89,3	36 15
1985	1	23						12	5		10	23 12 5 10	51	87,7	34 17
1988	1	22	2					12	5		9	22 12 5 9	51	83,0	34 17
1991	1	20	1			2		11	4	2	10	20 11 4 10	51	83,9	33 18
1994	2	23	2					11	4		9	23 11 4 9	51	84,4	29 22
1998	3	18	2					12	2	3	11	3 18 12 3 11	51	79,40	29 22
2002	3	18	2	2				12	4	3	7	3 18 12 4 3 7	51	77,50	29 22
2006	2	18	2		1			11	2	2	13	18 11 13	51	79,41	29 22
2010	2	16	4		2			7	2	2	16	16 4 7 16	51	82,20	28 23
2014	2	16	2		5		8	5	2		11	16 5 8 5 11	51	84,04	30 21
2018	2	13	2		8		5	6	2	2	11	13 8 5 6 11	51	85,23	28 23
2022	3	13	2		9		6	4	1	3	10	3 13 9 6 4 3 10	51	80,79	32 19
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder

Lista över kommunstyrelsens ordförande

Kommstyrelsens är även kommunens kommunalråd.

Namn		Från	Till	Politisk tillhörighet
	Anna Wiklund	2006	2014	Moderaterna
	Helena Proos	2014	2018	Socialdemokraterna
	Ingvar Smedlund	2018	2021	Moderaterna
	Peter Book	2021		Moderaterna

Ekonomi och infrastruktur

Näringsliv

Området som nu utgör Enköpings kommun dominerades tidigare av tillverkningsindustrin. Den uppstod i området i slutet av 1800-talet och hade sin grund i Johan Petter Johanssons uppfinningar; den ställbara rörtången (1888) och skiftnyckeln med lösa käftar (1891 och 1892). Verktygsproduktionen kompletterades med fler verkstadsföretag och tillsammans bildade de solid industriell grund i området. Den industriella tillverkningen har dock fått minskad betydelse och i början av 2020-talet stod den endast för fem procent av kommunens arbetstillfällen. I stället dominerades det lokala näringslivet av servicenäringar.

Bland större arbetsgivare i början av 2020-talet kan nämnas: Fläkt Woods AB, Enköpings-Postens AB, kommunen, landstinget och Enköpings garnison.^[11]

Bland industriföretag märks Fläkt Woods AB (ventilationsprodukter). Bland övriga större arbetsgivare finns Enköpings-Postens AB, kommunen, landstinget och Enköpings garnison.

Infrastruktur

Transporter

Följande större vägar går genom kommunen:

• Europaväg E18 mellan Oslo och Stockholm i öst-västlig riktning.
• Riksväg 55 mellan Uppsala och Norrköping nordostlig-sydvästlig riktning.
• Riksväg 70 ansluter till E18 strax norr om Enköping och går i nordvästlig riktning mot Mora.
• Väg 254 ansluter till Riksväg 70 i Fjärdhundra och går i nordlig riktning mot Heby.
• Väg 263 ansluter till väg 55 vid Skolsta och går i ostlig riktning mot Sigtuna.

Mälarbanan går igenom kommunen och en järnvägsstation finns i Enköping. SJ trafikerar stationen på linjen Stockholm-Västerås-Göteborg.

Enköping har bussar till flera platser utanför kommunen, bl.a. Västerås, Uppsala, Bålsta, Heby och Strängnäs.

Befolkning

Befolkningsutveckling

Kommunen har 48 564 invånare (30 september 2024), vilket placerar den på 54:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Enköpings kommun 1950–2020[22]*
År			Folkmängd
1950			27 899
1955			28 101
1960			27 849
1965			29 819
1970			31 875
1975			31 911
1980			32 720
1985			32 881
1990			34 862
1995			36 453
2000			36 606
2005			38 422
2010			39 759
2015			41 893
2020			46 240
Anm: * 1950-1965 hämtad från "Folkmängd 31 dec 1950-1975 i län, kommuner och församlingar enligt kommunindelningen 1 jan 1976" (SCB, 1977)

Kultur

Kulturarv

Se även: Lista över fornlämningar i Enköpings kommun

I Enköpings kommun finns ett flertal slott. Bland dessa 1600-tals slottet Salnecke slott och Gustav III:s favoritslott Ekolsunds slott.^[23] I kommunen finns också ett av Sveriges största hällristningsområden, Hällristningarna i Boglösa. Dessa är gjorda 1800–500 år före Kristus.^[24]

Kommunvapen

Blasonering: En blå sköld med fyra korsformigt ställda liljor av guld.

I det äldsta sigillet från 1300-talet finns liljorna med. Det har att göra med att liljan är en symbol för jungfru Maria, som gett namn åt Vårfrukyrkan. Som vapen fastställdes det av Kungl. Maj:t år 1928. Trots det stora antalet äldre enheter som 1971 bildade kommunen fanns endast Enköpings eget vapen och det registrerades för den nya kommunen i PRV år 1974.

Se även

• Personer med anknytning till Enköpings kommun
• Enköpings kommuns moderbolag

Referenser

1. Politikens övergripande mål, Enköpings kommun, läs online, läst: 17 januari 2021.^{[källa från Wikidata]}
2. Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.^{[källa från Wikidata]}
3. Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 2, 2024, SCB, 20 augusti 2024, läs online.^{[källa från Wikidata]}
4. Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.^{[källa från Wikidata]}
5. Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.^{[källa från Wikidata]}
6. Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.^{[källa från Wikidata]}
7. Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.^{[källa från Wikidata]}
8. Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
9. Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Enköpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
10. ”SFS 2012:997 Förordning om ändring i förordningen (2009:1299) om nationella minoriteter och minoritetsspråk”. https://www.lagboken.se/Lagboken/start/sfs/sfs/2012/900-999/d_1457813-sfs-2012_997-forordning-om-andring-i-forordningen-2009_1299-om-nationella-minoriteter-och. Läst 14 paril 2023.
11. ”Enköping - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/enk%C3%B6ping. Läst 26 november 2023.
12. ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022.
13. ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/uppsala/besoksmal/naturreservat.html?sv.target=12.382c024b1800285d5863a53d&sv.12.382c024b1800285d5863a53d.route=/&searchString=&counties=Uppsala&municipalities=Enk%C3%B6ping&reserveTypes=Naturreservat&natureTypes=&accessibility=&facilities=&sort=none. Läst 26 november 2023.
14. ”Bryggholmen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/uppsala/besoksmal/naturreservat/bryggholmen.html?sv.target=12.382c024b1800285d5863a8a3&sv.12.382c024b1800285d5863a8a3.route=/&searchString=&counties=&municipalities=&reserveTypes=&natureTypes=&accessibility=&facilities=&sort=none. Läst 26 november 2023.
15. ”Haga ekbackar”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/uppsala/besoksmal/naturreservat/haga-ekbackar.html?sv.target=12.382c024b1800285d5863a8a3&sv.12.382c024b1800285d5863a8a3.route=/&searchString=&counties=&municipalities=&reserveTypes=&natureTypes=&accessibility=&facilities=&sort=none. Läst 26 november 2023.
16. • SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
17. ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
18. ”Förslag om ny politisk majoritet presenteras i dag - Enköpings kommun”. web.archive.org. 24 september 2015. Arkiverad från originalet den 24 september 2015. https://web.archive.org/web/20150924000949/http://www.enkoping.se/swwwing/app/cm/Browse.jsp?PAGE=1576034. Läst 26 november 2023.
19. Hult, Martin; 018-17 40 (12 oktober 2018). ”MP och Alliansen vill styra Enköpings kommun”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/7066083. Läst 26 november 2023.
20. Olsson, Aina; Forssblad, Susanna; 018-17 40 (17 oktober 2022). ”Sex partier i Enköpings nya styre – "Tror vi kan enas över partigränser"”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/lokalt-parti-med-i-enkopings-nya-styre. Läst 26 november 2023.
21. ”Kommunfullmäktige”. Enköpings kommun. https://w3d3extern.enkoping.se/ledamoter/BoardRepresentatives.aspx?boardid=133. Läst 17 juni 2024.
22. ”SCB - Folkmängden i Sveriges kommuner 1950–2020 enligt indelning 1 januari 2021”. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/.
23. ”Slottssafari i Enköping”. enkoping.se. https://enkoping.se/underwebbar/upplev-enkoping/att-gora/kultur-och-sevardheter/slottssafari-i-enkoping.html. Läst 26 november 2023.
24. ”Hällristningar i Enköping”. enkoping.se. https://enkoping.se/underwebbar/upplev-enkoping/att-gora/kultur-och-sevardheter/hallristningar-i-enkoping.html. Läst 26 november 2023.

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Enköpings kommun.
  Bilder & media
• Enköpings kommuns webbplats