Toppfrågor
Tidslinje
Chatt
Perspektiv

Dirichlets L-funktion

Från Wikipedia, den fria encyklopedin

Remove ads

Dirichlets L-funktion är inom matematiken en serie på formen

där χ är en Dirichletkaraktär och s är en komplex variabel med reell del större än 1. Med analytisk fortsättning kan denna funktion fortsättas till en meromorf funktion över hela komplexa planet och kallas då för en Dirichlets L-funktion och betecknas med L(s, χ).

Dessa funktioner är uppkallade efter Peter Gustav Lejeune Dirichlet som introducerade dem 1837 för att bevisa Dirichlets sats om aritmetiska följder.

Remove ads

Se även

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Dirichlet L-function, 22 april 2014.
  • Apostol, Tom M. (1976), Introduction to analytic number theory, Undergraduate Texts in Mathematics, New York-Heidelberg: Springer-Verlag, ISBN 978-0-387-90163-3
  • Apostol, T. M. (2010), ”Dirichlets L-funktion”, i Olver, Frank W. J.; Lozier, Daniel M.; Boisvert, Ronald F. m.fl., NIST Handbook of Mathematical Functions, Cambridge University Press, MR 2723248, ISBN 978-0521192255
  • H. Davenport (2000). Multiplicative Number Theory. Springer. ISBN 0-387-95097-4
  • Dirichlet, P. G. L. (1837). ”Beweis des Satzes, dass jede unbegrenzte arithmetische Progression, deren erstes Glied und Differenz ganze Zahlen ohne gemeinschaftlichen Factor sind, unendlich viele Primzahlen enthält”. Abhand. Ak. Wiss. Berlin 48.
  • Hazewinkel, Michiel, red. (2001), ”Dirichlet-L-function”, Encyclopedia of Mathematics, Springer, ISBN 978-1556080104
Remove ads
Loading related searches...

Wikiwand - on

Seamless Wikipedia browsing. On steroids.

Remove ads