Loading AI tools
årligt endagslopp i landsvägscykling som körs i den belgiska provinsen Vallonien Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Circuit Franco-Belge, tidigare även Tour de Wallonie Picarde (2011) och Tour de l'Eurométropole (2012-2021), är ett årligt endagslopp i landsvägscykling som körs i den belgiska provinsen Vallonien, tidigare vanligtvis i september eller oktober (2022 dock i augusti), men 2024 i maj[2].
Detaljer | |
---|---|
Datum | 2024:maj -2023: september/oktober |
Region | Belgien tidigare även i Frankrike |
Disciplin | Landsväg |
Typ | Endagslopp (2016-) Etapplopp (1924-2015) |
Arrangör | Le Royal Cazeau Pédale de Templeuve |
Status | UCI ProSeries 1.Pro |
Historia | |
Antal upplagor | 82 (officiellt[1] t.o.m. 2023) |
Första upplaga | 1924 |
Första vinnare | Julien Perrain |
Flest segrar | 2 segrar: Julien Vervaecke Alfons Ghesquiere Cyriel Van Overberghe Georges Dequesne Benno Wiss Robbie McEwen |
Senaste vinnare | Arnaud De Lie (2023) |
Det kördes som ett etapplopp (från 2000 fyra etapper, dessförinnan varierande) för amatörer på båda sidor om gränsen mellan Frankrike och Belgien, men från 1996 blev loppet professionellt och då UCI Europe Tour startades 2005 inkluderades loppet i denna (klassificerat som 2.1). 2016, då det även kom att ingå i den nyskapade belgiska Napoleon Games Cycling Cup, gjordes det om till ett endagslopp (och då omklassificerat som 1.1 av UCI, 2017 uppgraderat till 1.HC) med en sträckning motsvarande den tidigare sista etappen.[3] Loppet ingår sedan 2021 i UCI ProSeries och klassificeras därmed som 1.Pro av UCI.
Målet har traditionellt legat i Tournai (även då det var ett etapplopp låg sista etappens mål i Tournai), men loppet gavs en ny sträckning 2022 med start i Tournai och mål i La Louvière sydost därom (det vill säga omvänt mot de senaste åren före). 2023 fick loppet en sträckning mot nordost från starten i Tournai, varvid det blev backigare än tidigare, och avslutades med ett antal varv på en slinga med målgång på toppen av en backe i Mont-de-l'Enclus väster om Ronse.[4][5] Denna sträckning har bibehållits 2024 (men loppet flyttades från oktober till maj) och loppet mäter 190,5 km och har klättringar på sammanlagt 2 282 m.[6]
År | Vinnare | Tvåa | Trea | |
---|---|---|---|---|
Circuit Franco-Belge | ||||
1924 | Julien Perrain | G. D'Haene | Camille Van De Casteele | |
1925 | Julien Vervaecke | Gaston Rebry | Aubert Winsingues | |
1926 | Julien Vervaecke | Maurice Declerck | Louis Vanderaspialles | |
1927 | Maurice Denamur | Valentin Tondeur | Henri Caron | |
1928 | Alfons Ghesquière | Rémi Decroix | Aubert Winsingues | |
1929 | Alfons Ghesquière | Félicien Vervaecke | Jules Pyncket | |
1930 | Henri Deudon | Jean Dhondt | Jules Pyncket | |
1931 | Maurice Van Hee | André Vanderdonckt | Leon Delobelle | |
1932 | Gustave Beckaert | Georges Waelkens | Albert Beckaert | |
1933 | Raymond Debruyckere | Albert Vandaele | Gérard Desmet | |
1934 | Cyriel Van Overberghe | J. Descamps | Julien Heernaert | |
1935 | Cyriel Van Overberghe | Marcel Kint | Robert Van Eenaeme | |
1936 | Maurice Deschamps | A. De Keukelaere | Robert Van Eenaeme | |
1937 | Louis Van Daele | Roger Vandendriessche | De Maerck | |
1938 | Hector Lanssens | Victor Codron | Roger Lanssens | |
1939 | Michel Hermie | Julien Stadsbaeder | Bielewets | |
| ||||
1955 | Herman Decan | F. Castelyn | Roger Soenens | |
1956 | Georges Dequesne | Yves Delplanque | Raymond Denutte | |
1957 | Edward Klabiński | Albert Pinoy | Louis Bodart | |
1958 | François De Waegheneire | Daniel Andries | Horst Tüller | |
1959 | Georges Dequesne | Jean-Marie Poppe | ||
1960 | Willy Bocklant | André Durnez | Antoon Diependaele | |
1961 | Laurent Christiaens | Jean-Marie Poppe | Willy Raes | |
1962 | Roland Aper | Georges Dequesne | René Couchez | |
1963 | Jan Nolmans | Raymond Reaux | Jan Boonen | |
1964 | Robert Duponchel | Jan Nolmans | Herman Van Loo | |
1965 | Daniel Deprez | Robert Maytas | Pierre Verberckmoes | |
1966 | Roman Chtiej | Yves Lepachelet | Michel Prissette | |
1967 | Bernard Delaurier | Michel Quinchon | Claude Neuts | |
1968 | André Dierickx | Englebert Opdebeeck | Eddy Cael | |
1969 | Willy Van Mechelen | |||
1970 | Ronny Vanmarcke Ronny De Bisschop | |||
1971 | Louis Dierckx | José Vanackere | Theo Heremans Julien Knockaert | |
1972 | Willy Govaerts | Roger De Beukelaer | Johannes Hendrickx | |
1973 | Theo Dockx | Lieven Malfait | Roger De Beukelaer | |
1974 | Serge Vandaele | Marc Steels | Karel Sels | |
1975 | David Wells | Etienne De Beule | Pol Verschuere | |
1976 | Géry Verlinden | Jimmy Kruunenberg | Luc Capelle | |
1977 | Johan Huyghe | Ronan Onghena | Bernard Depuydt | |
1978 | Jean-Pierre Vrancken | Dirk Vermeersch | Michel Demeyre | |
1979 | Jan Bogaert | Jan Wijnants | Michel Demeyre | |
1980 | Rudy Delehouzée | Ronald Van Avermaet | Ivan Verhaegen | |
1981 | Jozef Lieckens | Eric Staes | René De Brucker | |
1982 | Rudy Dhaenens | Jos Haex | Allan Peiper | |
1983 | Benno Wiss | Daniel Heggli | Martin Durant | |
1984 | Benno Wiss | Jörg Müller | Eddy Haelemeersch | |
1985 | Guido Winterberg | Søren Lilholt | Detlef Macha | |
1986 | Othmar Haefliger | Dan Radtke | Jens Heppner | |
1987 | Luc Govaerts | Huub de Vries | Rudy De Vijlder | |
1988 | Nico Roose | Ronny Thomas | Yves Cossemijns | |
1989 | Vjatjeslav Jekimov | Dimitri Zhdanov | Daniël Van Steenbergen | |
1990 | Uwe Preißler | Stephen McGlede | Johan Van Den Dries | |
1991 | John Hughes | Laurent Desbiens | David Spears | |
1992 | Erwin Thijs | Vladimir Muravskis | Leif Tore Eriksen | |
1993 | Sven Teutenberg | Dainis Ozols | Miika Hietanen | |
1994 | Dainis Ozols | Arvis Piziks | Steve Rover | |
1995 | Romāns Vainšteins | Tadeusz Rizi | Mikhaylo Khalilov | |
1996 | Koos Moerenhout | Marc Streel | Frank Høj | |
1997 | Mario Aerts | Hans De Clercq | Geert Van Bondt | |
1998 | Frank Høj | Koen Beeckman | Grzegorz Gwiazdowski | |
1999 | Tayeb Braikia | Bert Roesems | Andreas Klier | |
2000 | Daniele Nardello | Thierry Marichal | Sylvain Chavanel | |
2001 | Chris Peers | Jacky Durand | Remco van der Ven | |
2002 | Robbie McEwen | Tom Boonen | Christoph von Kleinsorgen | |
2003 | Gerben Löwik | Nico Mattan | Dave Bruylandts | |
2004 | Jimmy Casper | Steven de Jongh | Nico Mattan | |
2005 | Marco Zanotti | Jimmy Casper | Sébastien Hinault | |
2006 | Gert Steegmans | Danilo Hondo | Olivier Kaisen | |
2007 | Kevin Van Impe | Mark Cavendish | Philippe Gilbert | |
2008 | Juan Antonio Flecha | Sébastien Rosseler | Jürgen Roelandts | |
2009 | Tyler Farrar | Tom Boonen | Roger Hammond | |
2010 | Adam Blythe | Sep Vanmarcke | Jakob Fuglsang | |
Tour de Wallonie Picarde | ||||
2011 | Robbie McEwen | Tom Veelers | Christopher Sutton | |
Tour de l'Eurométropole | ||||
2012 | Jürgen Roelandts | Juan Antonio Flecha | Maarten Wynants | |
2013 | Jens Debusschere | John Degenkolb | Tyler Farrar | |
2014 | Arnaud Démare | Jens Debusschere | Theo Bos | |
2015 | Alexis Gougeard | Martijn Keizer | Jürgen Roelandts | |
2016 | Dylan Groenewegen | Oliver Naesen | Tom Boonen | |
2017 | Daniel McLay | Kenny Dehaes | Anthony Turgis | |
2018 | Mads Pedersen | Jempy Drucker | Oliver Naesen | |
2019 | Piet Allegaert | Florian Sénéchal | Jasper Stuyven | |
2020 | inställt | |||
2021 | Fabio Jakobsen | Jordi Meeus | Mads Pedersen | |
Circuit Franco-Belge | ||||
2022 | Alexander Kristoff | Dries Van Gestel | Victor Campenaerts | |
2023 | Arnaud De Lie | Rasmus Fossum Tiller | Corbin Strong | |
2024 | Biniam Girmay | Axel Zingle | Marc Hirschi |
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.