Christiane Nüsslein-Volhard

Christiane Nüsslein-Volhard, född 20 oktober 1942 i Heyrothsberge nära Magdeburg, är en tysk biolog och genetiker. Hon tilldelades, tillsammans med Edward B. Lewis och Eric F. Wieschaus Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1995 "för deras upptäckter rörande den genetiska styrningen av embryots tidiga utveckling".^[5]

Christiane Nüsslein-Volhard
Christiane Nüsslein-Volhard, 2007.
Född	20 oktober 1942[1][2] (82 år) Magdeburg
Medborgare i	Tyskland
Utbildad vid	Tübingens universitet Johann Wolfgang Goethe-Universität
Sysselsättning	Biolog[3], psykolog, universitetslärare, genetiker[3], biokemist[3], fysiolog
Arbetsgivare	Tübingens universitet Biocentrum vid universitetet i Basel Freiburgs universitet Max-Planck-Institutet för biologi Europeiska molekylärbiologiska laboratoriet Universität Duisburg-Essen
Släktingar	Benjamin List[4]
Utmärkelser
Albert Lasker Basic Medical Research Award (1991) Nobelpriset i fysiologi eller medicin (1995) Se lista
Redigera Wikidata

Genom experiment på bananflugor, Drosophila melanogaster upptäckte Nüsslein-Volhard och Wieschaus ett litet antal gener, däribland hedgehog, av stor betydelse för bestämmandet av en övergripande "ritning" för embryots utveckling och bildandet av kroppssegement.^[6] Lewis undersökte vidare utvecklingen av enskilda kroppssegment till specialiserade organ. Lewis upptäckte att generna som styrde denna utveckling var placerade på kromosomen i samma ordning som ordningen mellan segmenten. Först kom gener som styrde utvecklingen av huvudet, gener i mitten styrde utvecklingen av det mellersta segement och de sista generna kontrollerade utformningen av "svans"-segmentet. Tillsammans har deras upptäckter haft stor betydelse för att förklara olika missbildningar vid den embryonala utvecklingen hos bland annat människan.

1991 tilldelades hon Albert Lasker Basic Medical Research Award.

Utmärkelser

• Asteroiden 15811 Nüsslein-Volhard är uppkallad efter henne.^[7]

• Gottfried Wilhelm Leibniz-priset, 1986
• Carus-priset, 1989
• Rosenstielpriset, 1989^[8]
• Utländsk ledamot av Royal Society, 28 juni 1990^[9]
• Albert Lasker Basic Medical Research Award, 1991^[10]
• Keith R. Porter-föreläsning, 1991
• Louis Jeantet-priset i medicin, 1992^[11]
• Mendel Medal, 1992^[12]
• Otto Bayer-priset, 1992
• Alfred P. Sloan, Jr. Prize, 1992^[13]
• Otto Warburg-medaljen, 1992^[14]
• Louisa Gross Horwitz-priset, 1992^[15]
• Sir Hans Krebs-medaljen, 1993
• Ernst Schering-priset, 1993^[16]
•  Förbundsrepubliken Tysklands förtjänstorden - stora kommendörskorset, 1994
•  Nobelpriset i fysiologi eller medicin, med Edward B. Lewis och Eric F. Wieschaus, 1995^[17][18]
•  Baden-Württembergs förtjänstorden, 1996
• Goetheplaketten av Frankfurt am Main, 1996
•  Förbundsrepubliken Tysklands förtjänstorden - stora kommendörskorset med stjärna, 1997
•  Pour le Mérite för vetenskap och konst, 1997^[19]
• Urania-Medaille, 2005
•  Förbundsrepubliken Tysklands förtjänstorden – stora kommendörskorset med stjärna och axelrem, 2005
• Deutscher Stifterpreis, 2007
• Erna Hamburger Prize, 2007
•  Österrikes hederskors för vetenskap och konst, 2009
• Hall of Fame för tysk forskning, 2012
• Fellow of the AACR Academy, 2014
•  Maximiliansorden för konst och vetenskap, 2014
• Gregor Mendel-medaljen, 2022^[20]
• Hedersdoktor vid Universitetet i Cambridge
• Hedersdoktor vid Tübingens universitet
• Hedersdoktor vid University of Bath
• EMBO-medlemskap
• Hedersdoktor vid universitetet i Utrecht
• Hedersdoktor vid Princeton University
• Hedersdoktor vid Saint Andrews-universitetet
• Hedersdoktor vid Harvard University
• Fellow of the American Academy of Arts and Sciences
• Hedersdoktor vid Freiburgs universitet
• Hedersdoktor vid Oxfords universitet

[Redigera Wikidata]

Källor

1. FemBios databas, FemBio-ID: 20934, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
2. Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: nusslein-volhard-christiane, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
3. Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: nlk20000083589, läst: 8 juni 2022.^{[källa från Wikidata]}
4. Frankfurter Allgemeine Sonntagszeitung, läst: 28 november 2021.^{[källa från Wikidata]}
5. ”The Nobel Prize in Physiology or Medicine 1995”. Nobelprize.org. http://nobelprize.org/medicine/laureates/1995/index.html. Läst 8 mars 2014.
6. Angela Sendlinger, red (2008). ”Wofür erhielt Christiane Nüsslein-Volhard 1995 den Nobelpreis?” (på tyska). Naturwissenschaften: Daten, Fakten, Ereignisse. Compact Verlag. sid. 92
7. ”Minor Planet Center 15811 Nüsslein-Volhard” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=15811. Läst 2 oktober 2022.
8. läs online, www.brandeis.edu .^{[källa från Wikidata]}
9. List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 264, läs online.^{[källa från Wikidata]}
10. 1991 Winners (på engelska), Lasker-stiftelsen, läs online.^{[källa från Wikidata]}
11. läs online, www.jeantet.ch .^{[källa från Wikidata]}
12. läs online, genetics.org.uk .^{[källa från Wikidata]}
13. GM Cancer Previous Prize Winners (på engelska), läs online, läst: 12 augusti 2012.^{[källa från Wikidata]}
14. läs online, otto-warburg-medaille.org , läst: 23 juni 2019.^{[källa från Wikidata]}
15. läs online, www.cuimc.columbia.edu .^{[källa från Wikidata]}
16. läs online, scheringstiftung.de .^{[källa från Wikidata]}
17. läs online, Nobelprize.org .^{[källa från Wikidata]}
18. läs online, Nobelprize.org .^{[källa från Wikidata]}
19. Christiane Nüsslein-Volhard (på tyska), Pour le Mérite för vetenskap och konst, läs online.^{[källa från Wikidata]}
20. läs online, www.leopoldina.org .^{[källa från Wikidata]}

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Christiane Nüsslein-Volhard.
  Bilder & media
• Nobelprize.org, Christiane Nüsslein-Volhard - Självbiografi