Christer Betsholtz, född 11 juli 1959 i Stockholm, är en svensk professor i vaskulär biologi vid Karolinska Institutet.[2]
Christer Betsholtz | |
Född | 11 juli 1959 (65 år) Stockholm |
---|---|
Medborgare i | Sverige |
Utbildad vid | Uppsala universitet, medicine kandidat, Lunds universitet, filosofie doktor, |
Sysselsättning | Forskare |
Befattning | |
Docent (1987–1994) Professor (1994–2004) Professor (2004–) | |
Arbetsgivare | Uppsala universitet (1987–1994) Göteborgs universitet (1994–2004) Karolinska Institutet (2004–) |
Utmärkelser | |
Göran Gustafssonpriset i molekylär biologi (1997) Louis Jeantet-priset i medicin (2018)[1] Björkénska priset (2020) | |
Redigera Wikidata |
Biografi
Betsholtz växte upp i Linghem utanför Linköping och studerade medicin vid Uppsala universitet. Han avlade examen som medicine kandidat 1981 och disputerade 1986 vid Uppsala universitet på en avhandling om tillväxtfaktorn platelet-derived growth factor (PDGF) och dess roll vid cancer.[3] Därefter blev han forskargruppsledare 1987 vid Uppsala universitet och utnämndes i samband med det till docent. År 1994 blev han anställd av Göteborgs universitet och utnämnd till professor i medicinsk och fysiologisk kemi. Han blev 2004 professor i vaskulär biologi vid Karolinska institutets institution för biokemi och biofysik.[4][5] År 2013 blev han professor i cancer- och blodkärlsforskning vid Uppsala universitet. 2017–2020 ledde han Integrated Cardio Metabolic Center (ICMC) vid Karolinska Institutet.
Hans forskning gäller bland annat VEGF och PDGF, som spelar viktiga roller i angiogenesen. Hans undersökningar var enligt Kungliga vetenskapsakademin banbrytande och rönte internationell uppmärksamhet.[6][2]
Betsholtz är medförfattare till över 400 vetenskapliga artiklar som totalt har citerats över 60 000 gånger med ett h-index (2021) på 111. Han deltagit i flera publikationer i bland annat Nature som har citerats omkring eller över 1 000 gånger var.[7]
Utmärkelser
- 1997 - Göran Gustafssonpriset i molekylär biologi.
- 2004 - Lundbergstiftelsens medalj.
- 2004 - Invald i EMBO.[5]
- 2007 - Invald som ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien.[6]
- 2009 - Söderbergs donationsprofessur i medicinsk forskning.[2]
- 2010 - Axel Hirschpriset i anatomi.[8]
- 2017 - Anders Jahrepriset i medicin.
- 2018 - Louis-Jeantetpriset i medicin.[5]
- 2020 - Björkénska priset.[9]
- 2021 - Eric K Fernströms nordiska pris.
Källor
Externa länkar
Wikiwand in your browser!
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.