Loading AI tools
Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Caro-Kann är en schacköppning som börjar med dragen:
Caro-Kann | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Dragsekvens | 1.e4 c6 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ECO | B10–B19 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Namnursprung | Horatio Caro och Marcus Kann | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Grupp | Halvöppna spel | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Andra namn | Caro-Kanns försvar | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Chessgames.com opening explorer |
Den är uppkallad efter engelsmannen Horatio Caro och österrikaren Marcus Kann som studerade öppningen 1886. Öppningen räknas som ett av svarts mest solida svar på 1.e4 och leder relativt ofta till remi, men den är något oambitiös och mindre dynamisk.
Caro-Kann har vissa likheter med franskt parti. En fördel med Caro-Kann (efter svarts andra drag) är att löparen på c8 inte blir inspärrad. I gengäld tar bonden på c6 bort en viktig ruta för springaren och en eventuell c6-c5 framstöt kostar ett tempo (svart har flyttat c-bonden två gånger istället för en).
Caro-Kann användes flitigt av Michail Botvinnik i VM-matcherna mot Michail Tal 1960[1] och 1961[2], men är numera mindre vanlig på elitnivå.
Efter de vanliga dragen 2.d4 d5 har vit ungefär samma valmöjligheter som i franskt parti; gardera den hotade bonden på e4 med 3.Sc3 (eller 3.Sd2), flytta fram den, eller byta av.
a | b | c | d | e | f | g | h | ||
8 | 8 | ||||||||
7 | 7 | ||||||||
6 | 6 | ||||||||
5 | 5 | ||||||||
4 | 4 | ||||||||
3 | 3 | ||||||||
2 | 2 | ||||||||
1 | 1 | ||||||||
a | b | c | d | e | f | g | h |
Den klassiska varianten är vanligast och uppkommer efter 2.d4 d5 3.Sc3 dxe4 4.Sxe4 Lf5. Vit fortsätter oftast med 5.Sg3 Lg6 6.h4 h6 7.Sf3 Sd7 8.h5 Lh7 9.Ld3 Lxd3 10.Dxd3. Vit har angreppschanser och rockerar normalt långt. Svart kan rockera kort eller långt. Svart har en bra bondeställning och kan komma bättre i slutspelet (h5-bonden kan bli svag).
Moderna varianten definieras av 2.d4 d5 3.Sc3 dxe4 4.Sxe4 Sd7. Det är också en solid variant där svarts mål är att byta av en springare utan att försvaga bondeställningen (som efter 4...Sf6 nedan). Huvudskillnaden mot den klassiska varianten är att vitfältslöparna inte är avbytta. Vit fortsätter normalt med 5.Sf3, 5.Sg5 eller 5.Lc4.
Svart kan också spela ...Sf6 utan förberedelser: 2.d4 d5 3.Sc3 dxe4 4.Sxe4 Sf6. Vit fortsätter normalt 5.Sxf6+ och svart har nu två möjligheter som ger spelet helt olika karaktär:
a | b | c | d | e | f | g | h | ||
8 | 8 | ||||||||
7 | 7 | ||||||||
6 | 6 | ||||||||
5 | 5 | ||||||||
4 | 4 | ||||||||
3 | 3 | ||||||||
2 | 2 | ||||||||
1 | 1 | ||||||||
a | b | c | d | e | f | g | h |
2.d4 d5 3.e5 Lf5
Den här varianten har blivit populär de senaste åren efter att tidigare ha ansetts dålig för vit. Vits vanligaste svar, 4.Sf3, är en försiktig variant men vit har mer aggressiva alternativ som 4.Sc3 e6 5.g4 eller 4.h4.
2.d4 d5 3.exd5 cxd5
Vit har flera alternativ till det vanliga 2.d4:
Vit: Richard Reti Svart: Savielly Tartakower Wien 1910
1.e4 c6 2.d4 d5 3.Sc3 dxe4 4.Sxe4 Sf6 5.Dd3 e5 6.dxe5 Da5+ 7.Ld2 Dxe5 8.O-O-O Sxe4 9.Dd8+ Kxd8 10.Lg5++ Kc7 11.Ld8# 1-0
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.