Bufotenin

Bufotenin, C₁₂H₁₆N₂O, är en hallucinogen substans som kan utvinnas ur ett flertal olika naturliga källor bland växter och djur, men som också kan framställas syntetiskt (första gången 1934). Ämnets namn kommer från det latinska namnet för padda, Bufo.

Bufotenin
Systematiskt namn	3-(2-dimetylaminoetyl)-1H-indol-5-ol
Kemisk formel	C12H16N2O
Molmassa	204,268 g/mol
CAS-nummer	487-93-4
SMILES	CN(C)CCc1c[nH]c2ccc(O)cc12
Egenskaper
Smältpunkt	146 °C (147)
Kokpunkt	320 °C
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Förekomst

Ämnet finns till exempel i flugsvampar som Amanita porphyrea och röd flugsvamp, Amanita muscaria. Hos vissa paddor utsöndras ett giftigt mjölkaktigt sekret från körtlar i rygghuden som innehåller bufotenin. Fröna från det sydamerikanska tropiska trädet Piptadenia peregrina innehåller också bufotenin och har av vissa indianstammar, exempelvis på Trinidad, malts till det hallucinogena snuset cohoba, även kallat yopo. Ursprungsbefolkningen i Sydamerika har använt det för giftpilar.

Funktion

Påverkan liknar det som digitalis ger. Bufotenin kan blockera signalsubstansen serotonin, ger oregelbunden puls. Det verkar också kraftigt kärlsammandragande, vilket ger förhöjt blodtryck. Bufotenin har ingen användning inom modern medicin, bortsett från att det använts experimentellt för att framkalla psykoser i forskningssammanhang.^{[källa behövs]}

Källor

• Encyclopædia Britannica

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Bufotenin.
  Bilder & media