Toppfrågor
Tidslinje
Chatt
Perspektiv
Borta med vinden (film)
amerikansk film från 1939 regisserad av Victor Fleming Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Remove ads
Borta med vinden (engelska: Gone with the Wind) är en amerikansk episk historisk romantikfilm från 1939, baserad på Margaret Mitchells roman Borta med vinden från 1936.[3] Filmen hade biopremiär i USA den 15 december 1939[4] och producerades av David O. Selznick i slutet av den tid då producenter kunde avskeda regissörer på "löpande band" eller använda ett flertal regissörer för olika typer av tagningar. Victor Fleming står dock officiellt för regin av filmen, men dess konstnärlighet står utan tvekan producenten David O. Selznick för. I huvudrollerna ses Vivien Leigh, Clark Gable, Leslie Howard och Olivia de Havilland.
 |
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2015-05) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Remove ads
En av American Film Institute utsedd jury, bestående av 1500 filmskapare, kritiker och historiker, valde år 2005 ut Rhett Butlers replik "Frankly, my dear, I don't give a damn," som det mest minnesvärda citatet inom amerikansk film genom tiderna på sin topplista över de 100 främsta.[5] Filmen placerade sig på plats fyra på topplistan över de 100 bästa amerikanska filmerna och på plats två på topplistan över de 100 bästa kärlekshistorierna i amerikansk film genom tiderna.
Remove ads
Handling
Filmen är ett romantiskt drama, som utspelar sig i Atlanta i Georgia under amerikanska inbördeskriget. Den amerikanska Södern domineras av de stora gårdarna, däribland Tara. Där bor den unga Scarlett O’Hara, uppvaktad av många kavaljerer. Hon är förälskad i Ashley Wilkes som dock är förlovad med sin kusin, Melanie. Hon möter dessutom den märklige Rhett Butler. När kriget bryter ut kallas männen in, och när fienden hotar Georgia flyr Scarlett till Atlanta.
Remove ads
Rollista i urval
- Tara-plantagen
- Thomas Mitchell - Gerald O'Hara
- Barbara O'Neil - Ellen O'Hara (hans fru)
- Vivien Leigh - Scarlett O'Hara (dotter)
- Evelyn Keyes - Suellen O'Hara (dotter)
- Ann Rutherford - Carreen O'Hara (dotter)
- George Reeves - Brent Tarleton (egentligen som Stuart)
- Fred Crane - Stuart Tarleton (egentligen som Brent)
- Hattie McDaniel - Mammy (husbetjänt)
- Oscar Polk - Pork (husbetjänt)
- Butterfly McQueen - Prissy (husbetjänt)
- Victor Jory - Jonas Wilkerson (fälttillsyningsman)
- Everett Brown - Big Sam (fältförman)
- Vid Twelve Oaks
- Howard Hickman - John Wilkes
- Alicia Rhett - India Wilkes (hans dotter)
- Leslie Howard - Ashley Wilkes (hans son)
- Olivia de Havilland - Melanie Hamilton (deras kusin)
- Rand Brooks - Charles Hamilton (Melanies bror)
- Carroll Nye - Frank Kennedy (en gäst)
- Clark Gable - Rhett Butler (en besökare från Charleston)
- I Atlanta
- Laura Hope Crews - tant Pittypat Hamilton
- Eddie Anderson - farbror Peter (hennes kusk)
- Harry Davenport - doktor Meade
- Leona Roberts - Mrs. Meade
- Jane Darwell - Mrs. Merriwether
- Ona Munson - Belle Watling
- Mindre biroller
- Paul Hurst - nordstatsdesertör
- Cammie King Conlon - Bonnie Blue Butler
- J. M. Kerrigan - Johnny Gallagher
- Jackie Moran - Phil Meade
- Lillian Kemble-Cooper - Bonnies sjuksköterska i London
- Marcella Martin - Cathleen Calvert
- Mickey Kuhn - Beau Wilkes
- Irving Bacon - korpralen
- William Bakewell - ridande officer
- Isabel Jewell - Emmy Slattery
- Eric Linden - amputationsklient
- Ward Bond - Tom, kapten i nordstatsarmén
- Cliff Edwards - soldat
- Yakima Canutt - Renegat
- Louis Jean Heydt - hungrig soldat som håller Beau Wilkes
- Olin Howland - affärsman
- Robert Elliott - major i nordstatsarmén
- Mary Anderson - Maybelle Merriwether
Remove ads
Kritik mot filmen
Sammanfatta
Perspektiv
Filmen har, i likhet med den litterära förlagan, kritiserats för att ge en idealiserad bild av Sydstaterna och slaveriet. Berättelsen speglar föreställningar som bygger på Lost cause-myten. Väsentliga delar i mytbildningen är föreställningen att Sydstaterna stred för en rättfärdig sak mot en övermäktig fiende och att skälet till Sydstaternas förlust snarare var motståndarens tjuvknep än förlust i ärlig strid (jfr. dolkstötslegenden). I myten ingår även teorin att kriget huvudsakligen rörde den skilda livsstil som utvecklats i Södern, The Southern way of life, och Nordstaternas vilja att lägga sig i Söderns inre angelägenheter snarare än slaveriets avskaffande.
Filmen inleds med en textruta som ger uttryck för Lost cause-myten:
Det var en gång ett land, med kavaljerer och bomullsfält, benämnt Den gamla Södern. Här, i detta vackra land, bugade sig tapperheten en sista gång. Här fanns det sista man såg av Riddare och sköna jungfrur, av Herre och av slav. Nu kan du endast söka efter detta i böcker, för det är inget annat än en dröm att minnas. En civilisation, borta med vinden.
Kritik har vidare riktats mot skildringen av de svarta karaktärerna i filmen. De porträtteras genomgående som barnsliga och naiva alternativt lojala och tillfreds med sin situation. Någon kritik mot slaveriet förekommer inte. Slaveriet spelar genomgående en liten roll i filmen. Flera av filmens välvilligt porträtterade huvudkaraktärer deltar även i en räd mot en kåkstad för svarta (jfr. Ku Klux Klan).[6]
Om filmen
Citat
- Frankly, my dear, I don’t give a damn.
- After all, tomorrow is another day!
- As God is my witness, I’ll never be hungry again
Nomineringar och utmärkelser
Remove ads
Referenser
Externa länkar
Wikiwand - on
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Remove ads