Bibliometri

Bibliometri är statistisk analys av publikationer som böcker, artiklar och andra kommunikationsmedia, genom exempelvis citeringsanalys, forskningstidskrifters påverkansfaktor eller forskares h-index.^[1]

Vetenskaplig nivå som påverkar forskningsmedlen

I flera länder, särskilt i Norden, får forskare poäng efter hur många vetenskapliga publiceringar de gör, och vilken vetenskaplig nivå deras publiceringskanaler (vetenskapliga tidskrifter och vissa konferenser) anses ha. Poängsättningen påverkar den statliga tilldelningen av forskningsmedel till lärosäten och forskargrupper. Nationella listor och databaser över vetenskaplig publiceringskanaler med nivåindelning har tagits fram.

Danmark

Danmarks Den Bibliometriske Forskningsindikator^(da) (BFI) delar upp vetenskapliga publiceringskanaler (vetenskapliga tidskrifter, med mera) i:^[2]

• Nivå 1: normal
• Nivå 2: hög
• Nivå 3: excellent

Förlag delas endast in i nivå 1 och 2. Ansvarig myndighet är Uddannelses- og Forskningsministeriet^(da).

Tidskrifter på excellent nivå

Följande tidskrifter har fått högsta nivå (3) av den danska bibliometriska forskningsindikatorn 2019:

Tidskrift	Grundad	Huvudsakligt ämne	Utgivare
Advanced Materials(en)	1988	Materialvetenskap	Wiley-Blackwell
Annals of Internal Medicine(en)	1927	Medicin	American College of Physicians(en)
Annual Review of Earth and Planetary Sciences(en)	1973	Geovetenskap	Annual Reviews(en)
Cancer Cell(en)	2002	Onkologi	Cell Press(en)
Cell (tidskrift)(en)	1974	Cellbiologi	Cell Press(en)
Cell Metabolism(en)	2005	Fysiologi	Cell Press(en)
Cell Stem Cell(en)	2007	Utvecklingsbiologi	Cell Press(en)
Materials Science and Engineering Reports(en)	1993	Materialvetenskap	Elsevier
Nature	1869-11-04[3]	Naturvetenskap	Nature Publishing Group(en)
Nature Biotechnology(en)	1983	Bioteknik	Nature Publishing Group(en)
Nature Cell Biology(en)	2005	Cellbiologi	Nature Publishing Group(en)
Nature Genetics	1992	Genetik	Nature Publishing Group(en)
Nature Geoscience(en)	2008	Geovetenskap	Nature Publishing Group(en)
Nature Materials(en)	2002	Materialvetenskap	Nature Publishing Group(en)
Nature Medicine(en)	1995	Medicin	Nature Publishing Group(en)
New England Journal of Medicine	1812	Medicin	Massachusetts Medical Society(en)
Progress in Materials Science(en)	1949	Materialvetenskap	Elsevier
Quarterly Journal of Economics(en)	1886	Nationalekonomi	Oxford University Press
Reviews of Geophysics(en)	1963	Geofysik	Wiley-Blackwell
Science	1880[4]	Vetenskap	American Association for the Advancement of Science
The Lancet	1823	Medicin	Elsevier
The Review of Economic Studies(en)	1933	Nationalekonomi	Oxford University Press

Norge

Det norska publikationsrapporteringssystemet CRIStin^(no) delar upp vetenskapliga publikationskanaler i två nivåer:

• Nivå 2: de publiceringskanaler som har högsta kvalitet inom sin disciplin och som utgör 20 procent av publiceringsvolymen.
• Nivå 1: övriga vetenskapliga publiceringskanaler.

Det finns en koppling, men ingen direkt korrespondens, mellan nivå och impact factor.^[5] Även förlag delas upp på nivåerna 1 och 2.

Den norska myndigheten Norsk senter for forskningsdata^(no) hanterar arbetet, och koordinerar även det tekniska arbetet med att harmonisera de nordiska listorna över nivåindelningen, med visionen att ta fram en nordisk lista.^[6]

Sverige

^{[källa behövs]} Den norska listan används ibland även i Sverige som för bedömning av institutioner eller enskilda forskare, samt för tilldelning av forskningsmedel.

I Sverige används den så kallade Svenska listan, ett register över sakkunniggranskade publiceringskanaler. Informationen samlas i publikationsdatabasen Swepub, där den är tillgänglig för kvalitetssäkrade bibliometriska analyser. Swepub förvaltas och vidareutvecklas av Kungliga biblioteket, i samarbete med Vetenskapsrådet samt svenska universitet och högskolor.^[7]

Se även

• Citeringsdatabas
• h-index
• PageRank

Referenser

1. ”Bibliometri - Begrepp och definitioner”. Göteborgs Universitet. http://www.ub.gu.se/publicera/bibliometri/. Läst 15 augusti 2018.
2. skv. ”BFI-listerne for serier og forlag — Uddannelses- og Forskningsministeriet” (på danska). ufm.dk. Arkiverad från originalet den 27 september 2019. https://web.archive.org/web/20190927044519/https://ufm.dk/forskning-og-innovation/statistik-og-analyser/den-bibliometriske-forskningsindikator/BFI-lister/. Läst 16 november 2019.
3. https://www.nature.com/articles/d41586-019-03304-x
4. Biodiversity Heritage Library
5. ”Publiseringskanaler | NSD - Norsk senter for forskningsdata”. dbh.nsd.uib.no. Arkiverad från originalet den 13 juni 2020. https://web.archive.org/web/20200613213532/https://dbh.nsd.uib.no/publiseringskanaler/KanalTreffliste.action?xs=Scandinavian+Economic+History+Review&a=true&tv=true. Läst 16 november 2019.
6. https://dbh.nsd.uib.no/publiseringskanaler/Nyhet_nordic_list_2018-05-16_update.action?request_locale=no
7. ”Svenska listan”. Vetenskapsrådet. 25 maj 2021. https://www.vr.se/uppdrag/oppen-vetenskap/svenska-listan---sakkunniggranskade-kanaler-i-swepub.html. Läst 25 maj 2021.