Bertil Lindblad

Bertil Lindblad, född 26 november 1895 i Örebro, död 25 juni 1965 i Saltsjöbaden, var en internationellt känd svensk professor i astronomi.

Ej att förväxla med Bertil Anders Lindblad.

Bertil Lindblad
Född	26 november 1895[1][2][3] Örebro[4], Sverige
Död	25 juni 1965[5][1][2] (69 år) Saltsjöbaden, Sverige
Medborgare i	Sverige
Utbildad vid	Uppsala universitet[6]
Sysselsättning	Astronom
Arbetsgivare	Uppsala astronomiska observatorium Uppsala universitet
Barn	Per Olof Lindblad (f. 1927)
Föräldrar	Birger Lindblad
Utmärkelser
Janssenmedaljen (1938) Royal Astronomical Societys guldmedalj (1948) Jules Janssens pris (1949) Bruce-medaljen (1954)[7]
Redigera Wikidata

Lindblad var son till överstelöjtnant Birger Lindblad och far till astronomen Per Olof Lindblad.

Biografi

Lindblad, som var officersson, fick sin grundutbildning vid Uppsala universitet, och disputerade där i astronomi år 1920 på avhandlingen On the distribution of intensity in the continuous spectra of the sun and the fixed stars, and its relation to spectral type and luminosity. Han forskade sedan i två år vid Mount Wilson-observatoriet i USA innan han 1927 blev chef för Stockholms observatorium. Han invaldes som ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien 1928 och var senare akademiens preses. Lindblad var president för IAU – Internationella astronomiska unionen åren 1948–52, och ordförande i Svenska astronomiska sällskapet åren 1953-58. År 1946 kallades han till utländsk ledamot av Finska Vetenskaps-Societeten.

Lindblad var den som först föreslog att Vintergatan roterar så att de yttre stjärnorna rör sig långsammare i sina banor runt galaxen än stjärnorna i centrum.^{[källa behövs]} Teorin att rotationshastigheten beror på avståndet till galaxens centrum kallas för differentialrotationsteorin.

Asteroiden 1448 Lindbladia är uppkallad till hans minne.^[8]

Se även

• Saltsjöbadens observatorium
• Uppsala astronomiska observatorium

Källor

• Lindblad, Bertil i Vem är det 1963
• Yngve Öhman: Bertil Lindblad i Svenskt biografiskt lexikon (1981)

Noter

1. Bertil Lindblad, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 10453, läs online.^{[källa från Wikidata]}
2. SNAC, SNAC Ark-ID: w61w3bdr, läs online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
3. Nationalencyklopedin, Nationalencyklopedin-ID: bertil-lindbladnationalencyklopedin, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
4. Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Линдблад Бертиль”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.^{[källa från Wikidata]}
5. Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Линдблад Бертиль”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 27 september 2015.^{[källa från Wikidata]}
6. Mathematics Genealogy Project.^{[källa från Wikidata]}
7. läs online, phys-astro.sonoma.edu .^{[källa från Wikidata]}
8. Schmadel, Lutz D. (2003). Dictionary of Minor Planet Names – (1448) Lindbladia. Springer Berlin Heidelberg. sid. 116. ISBN 978-3-540-29925-7. https://link.springer.com/referenceworkentry/10.1007/978-3-540-29925-7_1449. Läst 6 januari 2019

Externa länkar

• Bertil Lindblad i Libris
• Bertil Lindblad i Google Scholar