Loading AI tools
svensk författare, som skrev under pseudonymen Claude Gérard Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Aurora Lovisa Ljungstedt, född Hjort den 2 september 1821 i Karlskrona, död den 21 februari 1908 i Stockholm, var en svensk författare, som skrev under pseudonymen Claude Gérard.
Aurora L Ljungstedt | |
Aurora Ljungstedt, xylografi av Ida Falander. | |
Född | 2 september 1821[1] Karlskrona amiralitetsförsamling[1], Sverige |
---|---|
Död | 21 februari 1908[1] (86 år) Hedvig Eleonora församling[1], Sverige |
Begravd | Norra begravningsplatsen[2] kartor |
Andra namn | Claude Gérard |
Medborgare i | Sverige |
Sysselsättning | Författare[1] |
Redigera Wikidata |
Aurora Ljungstedts föräldrar var majoren Georg Leonard Hjort (1788–1872) och Fredrika Elisabeth Alf (1792–1877) och hon hade tre syskon. Familjen flyttade 1835 från Karlskrona till släktgården Krusenhof, ett gods i Kvillinge socken i Östergötland. År 1846 gifte hon sig med byråchefen i fångvårdsstyrelsen Samuel Viktor Ljungstedt och flyttade till Stockholm. Makarna fick tre barn.
Ljungstedt visade sig redan tidigt ha författartalang, men den motarbetades av modern, som ansåg sådant opassande för en flicka. Bland annat av det skälet publicerade hon sig hela livet under pseudonymer. De första berättelserna gavs ut som Richard, R-d och R. Stedt. Efter att hon flyttat till Stockholm började hon använda pseudonymen Claude Gérard, som är en rollfigur i Eugène Sues roman Martin, hittebarnet. Maken stod för förlagskontakterna och först vid ett missförstånd omkring 1875 avslöjades hennes identitet.
Aurora Ljungstedt var influerad av den sensations- och skräckromantik, representerad av Eugéne Sue och Edward Bulwer, som var populär på 1830- och 1840-talen. Hon skrev ren underhållningslitteratur, men av högre kvalitet än den gängse i samtiden. Hon skrev vad som kan betecknas som de första svenska deckarna och hon har även kallats Sveriges Edgar Allan Poe, bland annat för sitt intresse för det övernaturliga och mystifierande psykologi (mesmerism).
Ljungstedts romaner och berättelsecykler gick som följetong i Nya Dagligt Allehanda, Aftonbladet med flera tidningar. Hennes Samlade berättelser utkom i 9 band 1872–1882, de första åtta på Albert Bonniers förlag och den sista troligen på eget förlag.[3]
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.