Arthur Auwers

Arthur Julius Georg Friedrich von Auwers, född 12 september 1838 i Göttingen, död 24 januari 1915 i Berlin, var en tysk astronom. Han var far till Karl Friedrich von Auwers.

Arthur Auwers
Arthur Auwers, 1900.
Född	12 september 1838[1][2][3] Göttingen[4]
Död	24 januari 1915[1][2][3] (76 år) Groß-Lichterfelde, Tyskland
Begravd	Begravningsplatsen vid Halleschen Tor
Medborgare i	Konungariket Preussen
Utbildad vid	Göttingens universitet Königsbergs universitet
Sysselsättning	Astronom, universitetslärare
Arbetsgivare	Königsbergs observatorium
Utmärkelser
Utländsk ledamot av Royal Society (1879)[5] Royal Astronomical Societys guldmedalj (1888) James Craig Watson-medaljen (1891) Maximiliansorden för konst och vetenskap (1892) Brucemedaljen (1899)[6] Honorary Fellow of the Royal Society of Edinburgh Fellow of the American Academy of Arts and Sciences Pour le Mérite för vetenskap och konst
Redigera Wikidata

Auwers verkställde redan 1857 en bearbetning av William Herschels undersökningar om nebulosor och var 1859–62 assistent vid observatoriet i Königsberg, där han fullföljde de av Friedrich Wilhelm Bessel påbörjade undersökningarna av dubbelstjärnor medelst heliometer. Efter att därefter ha varit assistent i Gotha, kallades Auwers 1866 till astronom vid vetenskapsakademien i Berlin och medlem av densamma samt blev 1878 dess ständige sekreterare för den fysikalisk-matematiska klassen. Auwers tilldelades Royal Astronomical Societys guldmedalj 1888, James Craig Watson-medaljen 1891 och Bruce-medaljen 1899. Han kallades 1892 till ledamot av svenska Vetenskapsakademien och upphöjdes 1912 i ärftligt adelskap.

Auwers utgav bland annat Untersuchungen über veränderliche Eigenbewegungen der Fixsterne (1868), i vilket arbete han beräknade banorna för Siriusdrabanten och Procyondrabanten, Fundamentalkataloge für die Zonenbeobachtungen am nördlichen und südlichen Himmel (1879–83) och en av honom verkställd ny reduktion av James Bradleys iakttagelser av fixstjärnor 1750–62 (1882–88). Hans mest omfattande arbeten föranleddes av de två Venuspassagerna under 1800-talet, till vilka han organiserade och huvudsakligen ledde de tyska iakttagelserna, varjämte han bearbetade och utgav resultaten av dem (bland annat i tre band 1887–89). Själv iakttog han Venuspassagen 1874 i Luxor och 1882 i Punta Arenas. I samband med detta utförde han 1889 vid Kapobservatoriet en serie heliometerobservationer rörande inflytandet av bländglas av olika färg och bestämmandet av soldiameter samt utgav Untersuchungen über den Sonnendurchmesser (tre band, 1886–89).

Utmärkelser

Nedslagskratern Auwers på månen och asteroiden 11760 Auwers är uppkallade efter honom.^[7][8]

Källor

• Auwers, Arthur i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1904)

1. SNAC, SNAC Ark-ID: w6kw662q, läs online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
2. Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Arthur-von-Auwerstopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
3. Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: auwers-arthur-georg-friedrich-julius, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
4. Gemeinsame Normdatei, läst: 10 december 2014.^{[källa från Wikidata]}
5. List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 17, läs online.^{[källa från Wikidata]}
6. läs online, phys-astro.sonoma.edu .^{[källa från Wikidata]}
7. ”Auwers on Moon” (på engelska). International Astronomical Union. 18 oktober 2010. https://planetarynames.wr.usgs.gov/Feature/495. Läst 8 oktober 2023.
8. ”Minor Planet Center 11760 Auwers” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=11760. Läst 8 oktober 2023.

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Arthur Auwers.
  Bilder & media