Arnold J. Toynbee
Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Remove ads
Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Arnold Joseph Toynbee, född 14 april 1889 i London, död 22 oktober 1975 i York i North Yorkshire, var en brittisk historiker vars historieverk A Study of History (1934-1961) i 12 band är en metahistoria över världshistorien, i vilken han analyserar civilisationers uppgång och fall.
Arnold J. Toynbee | |
Född | 14 april 1889[1][2][3] London[4] |
---|---|
Död | 22 oktober 1975[1][2][3] (86 år) York[4] |
Medborgare i | Storbritannien |
Utbildad vid | Winchester College Balliol College |
Sysselsättning | Historiker, diplomat, universitetslärare, filosof |
Arbetsgivare | London School of Economics and Political Science King's College London |
Gift med | Veronica Boulter Toynbee[5] Rosalind Toynbee[5][6] |
Barn | Antony Harry Robert Toynbee (f. 1914)[5] Philip Toynbee (f. 1916)[5][7] Lawrence Toynbee (f. 1922)[7] |
Föräldrar | Harry Valpy Toynbee[5] Sarah Edith Marshall[5] |
Släktingar | Arnold Toynbee |
Utmärkelser | |
Hedersdoktor vid Université Paris-Sorbonne (1973)[8] Hedersdoktor vid Calcuttas universitet Hedersdoktor vid Washington and Lee University[9] Hedersdoktor vid Universidade Federal do Ceará Ledamot av British Academy Companion of Honour | |
Redigera Wikidata |
Arnold J. Toynbee var brorson till Arnold Toynbee, en framstående ekonomisk historiker som han ofta förväxlas med. Han hade professurer vid King's College London, London School of Economics och Royal Institute of International Affairs (RIIA), och var direktör vid RIIA mellan 1925 och 1955. Han hade även politiska uppdrag. Under första världskriget hade han tjänst vid underrättelsetjänsten vid brittiska utrikesdepartementet, och var delegat vid Fredskonferensen i Paris 1919. Även under andra världskriget var han verksam vid utrikesdepartementet.
Det är emellertid som historiker han blivit berömd. A Study of History påminner om Oswald Spenglers historiesyn, men skiljer sig från dennes deterministiska betraktelsesätt och pessismism. Toynbee var vidare en stor beundrare av Ibn Khaldun. Till skillnad från andra historiker, som ägnade sig åt nationalstaters eller etniska gruppers historia, studerade Toynbee civilisationer, vilka han definierade utifrån kulturella kriterier. Västvärlden skilde han från de "ortodoxa civilisationerna" (Ryssland, Balkan) och även från Grek-romerska antikens civilisation. Civilisationer, menade Toynbee, uppstod som respons på utmaningar, där en minoritet erbjöd en grupp en lösning på utmaningens problem. Sådana utmaningar kunde vara fysiska eller sociala. Om civilisationen kunde bemöta utmaningen växte den, och om den misslyckades förföll den, menade Toynbee, och påstod: Civilizations die from suicide, not by murder. Sammanlagt identifierade han 30 civilisationer, levande och förfallna.
Senare blev Toynbee kritiserad för sin teori. I mycket skilde sig hans teorier från samtidens, eftersom han inte förklarade civilisationers uppkomst från rasistiska grunder, och heller inte marxistiskt som en kamp mellan klasser. Han uppfattades av somliga som en metafysiker snarare än en historiker, så till exempel av Pieter Geyl.
Asteroiden 7401 Toynbee är uppkallad efter honom.[10]
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.