Anna Whitlock

Anna Whitlock, född 13 juni 1852 i Stockholms finska församling, Stockholms stad, död 16 juni 1930 i Danderyds församling, Stockholms stad,^[13] var en svensk skolpionjär och kvinnosakskämpe. Hon var dotter till grosshandlaren Gustaf Whitlock och feministen Sophie Whitlock. En syster till henne var lärarinnan och kvinnosakspionjären Ellen Whitlock. Anna Whitlock var ordförande i Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR) från dess tillkomst 1903 till 1907, och ännu en gång mellan 1911 och 1912.

Denna artikel handlar om skolpionjären och kvinnosakskämpen. För gymnasieskolan, se Anna Whitlocks gymnasium.

Anna Whitlock
Anna Whitlock på omslaget till Hvar 8 Dag 1912.
Född	13 juni 1852[1][2][3] Finska församlingen[1][2][3], Sverige
Död	16 juni 1930 (78 år) Danderyds församling[1][4][3], Sverige
Begravd	Norra begravningsplatsen[5][6] kartor
Medborgare i	Sverige[7][8][9]
Utbildad vid	Högre lärarinneseminariet
Sysselsättning	Journalist, rösträttsaktivist, skolföreståndare[10], kvinnosakspolitiker, privatlärare
Befattning
Ordförande för landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (1902–1907) Ledamot, Stockholmsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (1905–1906)[11] Styrelseledamot[10] Ordförande för landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (1911–1914)
Föräldrar	Gustaf Emanuel Whitlock[2][3][12] Sophie Whitlock[3][2][12]
Släktingar	Ellen Whitlock (syskon)[3][12]
Redigera Wikidata

Interiör från Whitlockska skolan, till höger vid bordet sitter Anna Whitlock.

Biografi

Pedagogen

Whitlock examinerades från Högre lärarinneseminariet i Stockholm 1875 och studerade därefter utomlands. Hon var även en tid Aftonbladets korrespondent i Paris. Hon grundade 1878 en flickskola i Stockholm i samarbete med Ellen Key. Där tillämpades ny pedagogik med självstyrande elevråd, föräldradagar, koncentrationsläsning, fria ämnesval och omväxling mellan praktiskt och teoretiskt arbete. Skolan hade 1893–1905 namnet Stockholms nya samskola och bytte därefter namn till Whitlockska samskolan. Skolan övergick 1918 till att drivas i stiftelseform.

Politikern

Whitlock var en av förgrundsgestalterna i den svenska rösträttsrörelsen. Hennes mor hade varit första sekreterare i Fredrika Bremer-förbundet och hon kom därför tidigt i kontakt med kvinnofrågan. Hon var ordförande i Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR) och ledde flera regeringsuppvaktningar och företrädde ofta rörelsen utåt. Då hon andra gången valdes till ordförande 1911, verkar det ha varit en konsekvens av konflikterna kring LKPR:s bojkott av de högerpartier som var emot kvinnlig rösträtt. Det medförde att många medlemmar med högersympatier, ansåg att rörelsen svek sina principer om arbete över blockgränserna. Den tidigare ordföranden Lydia Wahlström, som företrädde högern, avgick och Whitlock blev ett okontroversiellt val. Då känslorna efter en tid hade lagt sig, kunde vänsterfalangens Signe Bergman tillträda.

Whitlock engagerade sig också i Föreningen för socialt arbete, i Frisinnade kvinnor och det liberala partiet och var en förgrundsgestalterna i det kvinnliga matkooperativet Svenska Hem. Hon erhöll 1918 den kungliga medaljen Illis Quorum.

Hon är gravsatt på Norra begravningsplatsen i Stockholm.

Whitlock i kulturen

Rollfiguren "Dagmar Friman" (spelad av Sissela Kyle) i TV-serien Fröken Frimans krig är baserad på Anna Whitlock, som under åtminstone första säsongen följer hennes liv.^[14] I senare säsonger går TV-produktionen dock ifrån den historiska personen och introducerar en hel del fiktion.

Anna Whitlocks gymnasium är en skola i Stockholm som öppnade 2018.

Bibliografi

• Skolans ställning till religionsundervisningen i Sverige och andra länder. Studentföreningen Verdandis småskrifter, 99-0470915-7 ; 8. Uppsala: Bonnier. 1888. Libris 1294385
  • 2. omarb. uppl. / genom Manfred Björkquist. Studentföreningen Verdandis småskrifter, 99-0470915-7 ; 8. Stockholm: Bonnier. 1906. Libris 1617700
• Barnens första geografi. Stockholm: C. E. Fritzes hofbokh. 1893. Libris 1627456
• Bör den svenska kvinnan erhålla politisk rösträtt?. Stockholm. Föreningen för kvinnans politiska rösträtt. Flygblad ; 2. Stockholm. 1903. Libris 3171425
• Hur bör den svenska kvinnan bereda sig för den politiska rösträtten?. Stockholm. Föreningen för kvinnans politiska rösträtt. Flygblad ; 5. Stockholm. 1905. Libris 3171426
• Tal vid kvinnodeputationernas uppvaktning hos H.Exc.statsministern den 6 okt. 1906. Malmö. 1906. Libris 3171427
• Skolreformen och ungdomen. Brännande frågor, 99-1557213-1 ; 4. Stockholm: Svenska andelsförlaget. 1922. Libris 1484406

Referenser

• Hedvall, Barbro (2011). Vår rättmätiga plats : om kvinnornas kamp för rösträtt. Stockholm: Bonnier fakta. Libris 12141988. ISBN 978-91-7424-119-8
• http://www.ub.gu.se/kvinn/portaler/rostratt/biografier/whitlock.xml

Noter

1. Sveriges dödbok, läst: 13 december 2016.^{[källa från Wikidata]}
2. Finska församlingens kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/SSA/0004/C I/13 (1835-1864), bildid: C0054091_00127, födelse- och dopbok, s. no value, läs onlineläs online, läst: 11 april 2018, ”13,3/7, Anna Fadern Grosshandl(aren) Gustaf Emanuel Whitlock,,,, Sofia Augusta Forsgren”.^{[källa från Wikidata]}
3. Anna Whitlock 1852-06-13 — 1930-06-16Skolgrundare, kooperatör, rösträttskvinna, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon-id: AnnaWhitlock, läst: 31 augusti 2020.^{[källa från Wikidata]}
4. Danderyds kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/SSA/1494/F I/3 (1913-1931), bildid: 00033647_00094, död- och begravningsbok, s. 90, läs onlineläs online, läst: 11 april 2018, ”19, juni,16,,1,Whitlock Anna Skolföreståndarinna från.... (1952) 13/6....myocerd. ??? nephrit. ....”.^{[källa från Wikidata]}
5. Whitlock, ANNA, Svenskagravar.se, läs online, läst: 14 december 2024.^{[källa från Wikidata]}
6. Carl Rob. Forsgrens familjegraf, Gravstensinventeringen: 363259, läst: 14 december 2024.^{[källa från Wikidata]}
7. Libris, Kungliga biblioteket, 30 oktober 2012, Libris-URI: 97mpsnpt0lf558s, läst: 24 augusti 2018.^{[källa från Wikidata]}
8. Till regeringen från svenska kvinnor ingifna skrifvelser i rösträttsfrågan 1905–1906, Björck & Börjesson, 1906, läs onlineläs online.^{[källa från Wikidata]}
9. Årsberättelser för landsföreningen och lokalföreningarna för kvinnans politiska rösträtt 1917, 1918, läs online.^{[källa från Wikidata]}
10. Årsberättelser för Landsföreningen och Lokalföreningarna för kvinnans politiska rösträtt 1908, Oskar Eklunds boktryckeri, läs onlineläs online.^{[källa från Wikidata]}
11. Till regeringen från svenska kvinnor ingifna skrifvelser i rösträttsfrågan 1905–1906, Björck & Börjesson, 19061906, läs onlineläs online, läst: 2 november 2020.^{[källa från Wikidata]}
12. Finska församlingens kyrkoarkiv, Församlingsböcker, SE/SSA/0004/A II/11 (1856-1871), bildid: 00051578_00211, sida 444, husförhörslängd, läs onlineläs online, läst: 9 oktober 2020.^{[källa från Wikidata]}
13. Sveriges dödbok 1815–2022, Sveriges släktforskarförbund
14. TT (2015-12-21): "Fröken Friman krigar för rösträtt". sydsvenskan.se. Läst 24 november 2016.

Vidare läsning

• Björklund, Sigrid (1931). Anna Whitlock : en svensk märkeskvinna. Stockholm: Bonnier. Libris 54737
• Eskilsson, Lena (1994). ”Två Annor som förnyade pedagogiken”. Kvinnovetenskaplig tidskrift (Stockholm  : Kvinnovetenskaplig tidskrift, 1980-) 1994 (15 :4),: sid. 75-77. ISSN 0348-8365. ISSN 0348-8365 ISSN 0348-8365. Libris 2201111
• Eskilsson, Lena: Anna Whitlock i Svenskt kvinnobiografiskt lexikon
• Leche-Löfgren, Mia (1934). ”"Tant Anna" och hennes flickor”. Idun 1934(47) :36,: sid. 980-981, 991-993, 995. Libris 12090357

Externa länkar

• Wikisource har verk av eller om Anna Whitlock.
  Originalverk
• Whitlock, Anna i Libris
• Anna Whitlock (1852-1930) hos Litteraturbanken