Loading AI tools
svensk präst och biskop i Linköping, Sverige Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Andreas Johannis Prytz, född 1590 i Arboga, död 7 april 1655 i Norrköping, var en svensk professor, författare, hovpredikant och biskop.
Andreas Prytz | |
Född | 1590[1] Arboga[1], Sverige |
---|---|
Död | 7 april 1655[1] Norrköping[1], Sverige |
Begravd | Linköpings domkyrka[1] |
Medborgare i | Sverige |
Utbildad vid | Greifswalds universitet Uppsala universitet[1] |
Sysselsättning | Präst[1] |
Befattning | |
Rektor, Katedralskolan (1623–1624)[1] Hovpredikant (1628–)[1] Superintendent, Göteborgs stift (1629–1647)[1] Biskop i Linköpings stift (1647–1655)[1] | |
Maka | Catharina Stjernfelt (g. 1621–1644)[1] |
Barn | Torbern Prytz[1] Catharina Prytz[1] Petrus Prytz (f. 1633)[1] Margareta Prytz (f. 1636)[1] |
Föräldrar | Johannes Prytz[1] |
Släktingar | Claudius Prytz (syskon) Ericus Prytz (syskon) |
Redigera Wikidata |
Andreas Prytz var son till Johannes Prytz som var prost i Örebro. Enligt en förfaders gravsten hade släkten gift in sig med Laxmannätten, och i äldre matriklar över adeln uppgavs att Prytz ursprungligen varit en tysk adelsätt, som förlorat sina gods när de satte sig emot lutherdomens införande i Sverige. Faderns bröder adlades dock igen. Modern hette Margareta Pedersdotter och var kyrkoherdedotter. Modern avled när Andreas Prytz var barn, och fadern gifte om sig med Elisabeth Mattsdotter som var syster till den adlade Peder Stiernfeldt Grubbe.
Prytz studerade i Söderköping och Linköping. Han blev vårterminen 1611 student vid Uppsala universitet och skrevs in i classis historica.[2] Han orerade 1611 för Rudbeckius och 1614 i Söderköping.[3][4] Prytz blev 1614 student vid Wittenbergs universitet och disputerades 1616 i Greifswalds universitet. Han avlade 15 juni 1619 magisterexamen vid Uppsala universitet och blev 20 februari 1621 professor i vältalighet vid universitet. Prytz blev 1623 rektor vid Katedralskolan, Linköping och blev 1628 hovpredikant. År 1629 blev han superintendent och kyrkoherde i Göteborgs stift, tillträdde 1631. Under den tiden var han riksdagsman vid riksdagen 1633, riksdagen 1634, riksdagen 1638, riksdagen 1642 och riksdagen 1643. Han fick 14 januari 1646 Halland under stiftet. Prytz blev 1645 biskop i Linköpings stift (han fick 51 röster, kyrkoherde Petrus Bjugg i Söderköping 40 röster och domprosten Magnus Haraldi Wallerstadius i Linköpings församling 19 röster), tillträdde 13 mars 1647. Under den tiden var han riksdagensman vid riksdagen 1647, riksdagen 1649, riksdagen 1650, riksdagen 1652 och riksdagen 1654. Han fick Vårdsbergs församling till prebende 7 april 1655. Prytz avled 1655 hos sin bror Claes Prytz i Norrköping och begravdes i koret i Linköpings domkyrka.[2] Under åren 1639 -1646 ägde och bebodde han Blästad Gård.
Han studerade i tre år vid Uppsala universitet, under vilket han bodde i den lärde Johannes Rudbeckius hus och därmed hade ett gynnsamt tillfälle att utvidga sina kunskaper.
Sedan besökte Prytz under ett par år tyska universitet, varunder han 1616 disputerade i Greifswald,[5] och promoverades efter sin återkomst till Sverige 1619 till filosofie magister för en avhandling, Theses de qvæstione, utrum Muschovitæ sint Christiani?, för vilken Johannes Botvidi var preses.[6]
I den egenskapen invigde han Göteborgs domkyrka på Larsmäss 1633.[7]
Den här artikeln eller avsnittet har ett omodernt språkbruk. (2024-05) Motivering: Recenserande och med ett delvis ålderdomligt språk. Hjälp gärna Wikipedia med att modernisera språket i texten om du kan, eller diskutera saken på diskussionssidan. |
Såsom andlig talare ansågs han för en av de utmärktaste på sin tid. Han har även vunnit ett namn såsom dramatisk författare genom två av honom sammanskrivna religiöst-historiska skådespel: Olof skottkonung 1620 och En lustig Comoedia om konung Gustaff then första etc. 1622, vilka visserligen röjer hans tids orediga begrepp om dramatisk form, men likväl inte sakna förtjänster i formellt hänseende, i synnerhet det förstnämnda, under det att den senare äger särskilt intresse för de på dalmål skrivna folkscenerna.
Prytz gifte sig den 14 oktober 1621 med styvmoderns brorsdotter Chatarina Stiernfelt (1606–1644). Hon var dotter till assessorn Peder Mattsson Stiernfelt och Anna Pedersdotter Skuthe. De fick tillsammans barnen: studenten Torbern Prytz i Göteborg, godsägaren Petrus Prytz (1633–1668) på Distorp i Rystads socken, Margareta Prytz (1636–1639) och Catharina Prytz (-1716) som var gift med hauptmannen Isak Enefelt på Vadstena slott.[2]
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.