Andinsk kopparand

Andinsk kopparand^[2] (Oxyura ferruginea) är en fågel i familjen änder inom ordningen andfåglar^[3]

Andinsk kopparand Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Djur Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur Chordata
Understam	Ryggradsdjur Vertebrata
Klass	Fåglar Aves
Ordning	Andfåglar Anseriformes
Familj	Änder Anatidae
Släkte	Oxyura
Art	Andinsk kopparand O. ferruginea
Vetenskapligt namn
§ Oxyura ferruginea
Auktor	(Eyton, 1838)
Utbredning
Synonymer
Oxyura jamaicensis ferruginea
Andinsk kopparand fotograferad i Colombia.

Utseende och läte

Andinsk kopparand är liksom andra arter i släktet en liten och kompakt and med en lång solfjäderformad stjärt som den ofta håller rest. Hanen i häckningsdräkt är kastanjebrun med svart huvud och blå näbb. Hane utanför häckningstid är brun, ofta med ett smutsigt mörkt ansikte och en mörk linje genom kinden. Som andra arter i släktet Oxyura ruggar den vingfjädrarna vid två tillfällen per år.^[4]

Utbredning och systematik

Andinsk kopparand är en stannfågel som förekommer lokalt i Sydamerika, från Anderna i södra Colombia till södra Argentina och södra Chile.^[5] Den behandlas antingen som monotypisk eller delas in i två underarter med följande utbredning:

• Oxyura ferruginea andina – centrala och östra Anderna i Colombia
• Oxyura ferruginea ferruginea – lokalt från Anderna i södra Colombia till södra Argentina och södra Chile

Underarten andina anses ofta istället utgöra en hybridform mellan andinsk och amerikansk kopparand. Tidigare behandlades den som underart till amerikansk kopparand (O. jamaicensis) och vissa gör det fortfarande.^[6]

Ekologi

Beteende, habit och föda

Andinsk kopparand ses i par eller löst bundna flockar. Deras habitat är våtmarker, som sötvattensträsk, mindre sjöar och dammar men utanför häckningstid kan de också ses i större sjöar, brackvattenslaguner och estuarier.^[4] De dyker för att födosöka och lever av frön, rötter och vattenlevande ryggradslösa djur.^[4] Arten ses sällan ta till vingarna. Häckningshabitatet är tät vegetation i våtmarker nära öppna vattenytor.^[4]

Häckning

Till skillnad från de flesta sjöfåglar sker parbildningen på häckningsplatsen.^[4] Hanarna har ett unikt uppvaktningsspel och fågeln etablerar säsongsmässiga monogama par, även om vissa hanar är polygama. Honan bygger boet av växtmaterial och lägger stora vita ägg i ett väl dolt bo. Den andinska kopparanden lägger de största äggen i förhållande till kroppsstorlek av alla sjöfåglar.^[4] Ungarna sköts endast av honan och under en kortare tid än de flesta andra änder.^[4] Honan lägger en kull om året som vanligtvis består av 6-10 ägg, men 5–15 stycken förekommer.^[4] Äggen ruvas i knappt en månad och ungarna blir flygga efter 7-9 veckor.^[4] Informationen om antal ägg och ruvningstid baseras på uppskattningar utifrån dess nära släktskap med amerikansk kopparand.^[4]

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.^[1] Internationella naturvårdsunionen (IUCN) kategoriserar arten som livskraftig (LC).^[1]