Allofan

Allofan (av grekiska ἄλλος, allos och φαίνεσθαι, fainesthai, "annat utseende", på grund av den förändring i utseendet som mineralet undergår vid upphettning av en blåsrörslåga) är ett amorft, vattenhaltigt aluminiumsilikat, som finns i olika typer av lera. Det beskrevs första gången 1816 i Gräfenthal i Thüringen.

Allofan
Allofan från Maid of Sunshine-gruvan i Courtland-Gleeson-distriktet i Cochise County i Arizona, USA.
Kategori	Fyllosilikat
Grupp	Kaolinit-serpentingruppen
Strunz klassificering	09.ED.20
Kemisk formel	Al2O3·(SiO2)1,3-2·(2,5-3)H2O
Färg	Vit, ljusblå till himmelsblå, grön, brun, gul
Kristallstruktur	Amorft
Spaltning	Ingen
Brott	Smuligt
Hållbarhet	Spröd
Hårdhet (Mohs)	3
Glans	Vaxartad
Ljusbrytning	n= 1,468–1,512[1]
Transparens	Transparent, genomskinlig
Streckfärg	Vit
Specifik vikt	2,8

Egenskaper

Allofan är ett ljust och svagt färgat, mestadels genomskinligt mineral, oftast förekommande som inkrustationer eller stalaktiter. Till sin kemiska sammansättning är det ett vattenhaltigt aluminiumsilikat med formeln Al₂O₃·(SiO₂)_1,3-2·(2,5-3)H₂O, och innehåller sålunda endast hälften så mycket kisel (Si) jämfört med lermineralet kaolinit Al₂Si₂(OH)₄.

Allofan avger vid upphettning lätt sitt kristallvatten. Mineralet sönderdelas av utspädda syror. Det bildas vid vittring av andra aluminiumhaltiga silikat, såsom fältspater och dylikt, av nedsipprande vatten, som innehåller lösta syror. Undersökningar har visat att lermineral av liknande sammansättning som allofan förekommer i våra naturliga lerarter och spelar där en viktig roll.

I markläran används emellanåt benämningen allofanlera för att beteckna lerarter, som innehåller allofan och därmed besläktade mineral.