Remove ads
tysk politiker Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Alfons Goppel, född 1905, död 1991, var en tysk politiker, Bayerns ministerpresident 1962-1978.
Alfons Goppel | |
Född | 1 oktober 1905[1][2][3] Reinhausen, Tyskland |
---|---|
Död | 24 december 1991[1][2][3] (86 år) Johannesberg[4], Tyskland |
Begravd | Waldfriedhof |
Medborgare i | Tyskland |
Utbildad vid | Münchens universitet |
Sysselsättning | Politiker[5], jurist |
Befattning | |
Ledamot av Bayerns lantdag Bayerns inrikesminister regeringen Seidel II och regeringen Ehard IV (1958–1962) Bayerns ministerpresident (1962–1978) Kommissionär för fransk-tyska samarbetet (1967–1968) Talman i Förbundsdagen (1972–1973)[6] Europaparlamentariker första Europaparlamentet, Tyskland (1979–1984)[7] | |
Politiskt parti | |
CSU Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet Bayerische Volkspartei | |
Maka | Gertrud Goppel |
Barn | Thomas Goppel (f. 1947) |
Utmärkelser | |
Hedersmedborgare i München (1965) Baden-Württembergs förtjänstorden (1977) Romano Guardini-priset (1978) Lucius D. Clay Medal (1981) Schlesierschild Bayerska förtjänstorden Förbundsrepubliken Tysklands förtjänstorden - storkors Storkorsriddare av Republiken Italiens förtjänstorden Storkorsriddare av Silvesterorden Kommendör med stjärna av Gregoriusorden | |
Redigera Wikidata |
Goppel tog studenten vid Altes Gymnasium i Regensburg och studerades sedan juridik i München 1925-1929. Han flyttades sedan tillbaka till Regensburg och verkade som advokat. Den politiska karriären började 1930 då han blev medlem i Bayerische Volkspartei. Han blev 1933 medlem i SA och senare i nazistpartiet NSDAP.
Efter andra världskriget gick han med i CSU. 1954 blev han invald i Bayerns lantdag. 1962 utnämndes han till ny ministerpresident. Goppel satt som ministerpresident fram till 1978 då han efterträddes av Franz Josef Strauß. Under Goppel gjorde CSU sitt hittills bästa valresultat i lantdagen då man 1974 fick 62,1 % av rösterna. 1979-1984 satt Goppel i Europaparlamentet.
Goppel ligger begravd på Waldfriedhof i München.
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.