Alexander von Fersmann

Alexander von Fersmann, född 8 november 1883, död 20 maj 1945, var en rysk mineralog.

Alexander von Fersmann
Född	27 oktober 1883 (g.s.)[1] Sankt Petersburg[2]
Död	20 maj 1945[2][3][1] (61 år) Sotji
Begravd	Novodevitjekyrkogården
Medborgare i	Kejsardömet Ryssland, Ryska republiken, Sovjetryssland och Sovjetunionen
Utbildad vid	Moskvauniversitetets fakultet för fysik och matematik, 1907
Sysselsättning	Upptäcktsresande, geokemist, mineralog, kemist
Arbetsgivare	Geological Institute Moskva bys folkelige universitet[4] Bestuzjevkurserna[5] Moskvauniversitetet (1912–)[6] Fersman Mineralogical Museum (1917–1945)[6] Rysslands Vetenskapsakademi (1926–1929)[6] Kola Science Centre RAS (1930–1945)[6]
Föräldrar	Eugen Versman
Utmärkelser
Wollastonmedaljen (1943)[7] Leninpriset Arbetets Röda Fanas orden Statliga Stalinpriset
Namnteckning
Redigera Wikidata

Fersmann blev 1912 professor i mineralogi vid högskolekurserna för kvinnor i Sankt Petersburg och kustos vid vetenskapsakademins mineralogiska museum samt 1921 föreståndare för detta museum och vicepresident för vetenskapsakademin. Fersmann var mycket verksam vid undersökningen av ryska mineral och mineralförekomster, inte minst av ädelstenar, och var en verksam medlem av Kommissionen för utforskande av Rysslands naturliga produktionskrafter. Han ledde de geologiska och mineralogiska undersökningarna av ädelstensförekomsterna i Ural och Transbajkalien samt av radiumförekomsterna i Turkestan.

Källor

• Svensk uppslagsbok. Malmö 1932.

Noter

1. Jurij Isajev, Чувашская энциклопедия, Tjuvasjskoje knizjnoje izdatelstvo, 2006, ISBN 978-5-7670-1471-2, läs online.^{[källa från Wikidata]}
2. Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Ферсман Александр Евгеньевич”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.^{[källa från Wikidata]}
3. Vladimir Lamin (red.), Историческая энциклопедия Сибири, 2009, ISBN 5-8402-0230-4, läs online och läs online.^{[källa från Wikidata]}
4. The A.L. Shanyavsky Moscow City People’s University: at the Beginning of Experimental Biology, vol. 9, 4, Istoriko-biologitjeskie issledovanija, 2017, s. 57-78.^{[källa från Wikidata]}
5. E.F. Serova — Planter’s Desert, vol. 9, 3, Istoriko-biologitjeskie issledovanija, 2017, s. 39-53.^{[källa från Wikidata]}
6. The Soviet Scientist Konstantin Alekseevich Moiseev (1904–1985): Life in Science (On the Basis of the Scientific Archive of the Komi Scientific Center of the Ural Branch of the Russian Academy of Sciences Documents), vol. 10, 4, Istoriko-biologitjeskie issledovanija, 2018, s. 72-94, 10.24411/2076-8176-2018-11977.^{[källa från Wikidata]}
7. läs online, www.geolsoc.org.uk , läst: 21 december 2020.^{[källa från Wikidata]}