Loading AI tools
Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Alexander Theodor von Middendorff, född 18 augusti 1815 i Sankt Petersburg, död 24 januari 1894 i Gut Hellenorm, Livland, var en rysk (balttysk) zoolog och forskningsresande.
| Alexander Theodor von Middendorff | |
 Alexander Theodor von Middendorff, 1880. | |
| Född | Алекса́ндр Фёдорович Ми́ддендорф 6 augusti 1815 (g.s.)[1][2][3] Sankt Petersburg |
|---|---|
| Död | 16 januari 1894 (g.s.)[3] (78 år) Hellenurme, Estland |
| Medborgare i | Kejsardömet Ryssland |
| Utbildad vid | medicinska fakulteten vid Dorpats kejserliga universitet Universitetet i Wrocław Wiens universitet Humboldt-Universität zu Berlin Friedrich-Alexander-Universität Erlangen-Nürnberg Dorpats kejserliga universitet  |
| Sysselsättning | Biolog, botaniker, universitetslärare, landägare, ornitolog, upptäcktsresande[4], zoolog, läkare |
| Arbetsgivare | Kejserliga universitetet Sankt Vladimir |
| Gift med | Hedwig von Hippius |
| Barn | Ernst von Middendorff (f. 1851 och 1851) Hedwig von Middendorff (f. 1854) Max von Middendorff (f. 1861) |
| Föräldrar | Theodor Johann von Middendorff |
| Utmärkelser | |
| Patron’s Medal (1846)[5] Karl Ernst von Baer-medaljen (1888) Sankt Annas orden, andra klass Sankt Vladimirs orden, tredje klass Sankt Annas orden, första klass Sankt Vladimirs orden, fjärde klassen Sankt Vladimirs orden, andra klassen Sankt Stanislausorden, första klassen | |
| Redigera Wikidata | |
Middendorf företog 1840 i sällskap med Karl Ernst von Baer en resa till Norra Ishavet och Lappland samt 1842-45 en forskningsresa till norra Sibirien, varunder han genom Tajmyrhalvön nådde Ochotska havets kust och Amurs övre lopp. Han blev ledamot av vetenskapsakademien i Sankt Petersburg 1845 och geheimeråd 1873.
Han skildrade Lapplands fågelvärld (1845 i elfte bandet av von Baers och Gregor von Helmersens "Beiträge zur Kenntniss des russischen Reichs") och utgav Reise in den äussersten Norden und Osten Sibiriens (fyra band, 1848-75) samt arbeten över Barabastäppen (1870) och Fergana (1881).
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.
