Adolf Ivar Arwidsson

Adolf Iwar Arwidsson, född 7 augusti 1791 i Padasjoki, Finland, död 21 juni 1858 i Viborg, Finland, var en finländsk författare, publicist, politiker och historiker, verksam i Sverige senare delen av sitt liv. Han var far till Thorsten Adolf Arwidsson.

Adolf Ivar Arwidsson
Född	7 augusti 1791[1][2] Padasjoki[1][3], Finland
Död	21 juni 1858[1] (66 år) Viborg[1]
Medborgare i	Finland och Sverige
Utbildad vid	Kungliga Akademien i Åbo
Sysselsättning	Journalist, poet, historiker, politiker, bibliotekarie, universitetslärare, författare[4]
Arbetsgivare	Kungliga Akademien i Åbo
Maka	Johanna Carolina Armfelt
Barn	Hugo Arwidsson (f. 1825) Thorsten A Arwidsson (f. 1827)[5]
Utmärkelser
Riddare av Nordstjärneorden (1851)[6]
Redigera Wikidata

De flesta medborgarna i storfurstendömet Finland var tillfreds med situationen efter Finska kriget 1809, då Finland separerades från Sverige och införlivades i Ryssland. Finland var en relativt privilegierad del av Ryssland i jämförelse med de baltiska länderna som hade införlivats på 1700-talet med folket satt i livegenskap. Under Finska kriget fanns stora farhågor bland finländarna att bli livegna, vilket ledde till våldsamt motstånd från civilbefolkningen i form av gerillakrig mot de ryska styrkorna. Till följd av motståndet pacificerade ryska tsaren finländarna genom att låta Finland bli en självständig del av Ryssland. Någon allmän önskan om en återförening med Sverige var inte i finländarnas sinnen, men ett visst missnöje syntes i landet. Främst många svenskspråkiga finländare kände sig givna åt ryssen.

Arwidsson började studera vid Åbo akademi 1810, blev fil.mag. 1815, docent i allmän historia 1817. I hans avhandling om medeltidens romantik, Ingenii romantici, aevo medio orti, expositio historica, kan man spåra inflytande från Friedrich Schlegel och Friedrich von Schelling. Han knöt under flera besök i Sverige, bl.a. Uppsala, mellan åren 1816 och 1818 kontakter med nyromantikerna, och anslöt sig till deras historiskt-romantiska åskådning och bidrog till deras publikationer. På grund av det idealistiska svärmeriet fick han öknamnet "Fantastengranat" av kamratkretsen.^[7]

När han kom hem till Finland greps han av entusiasm för "den finska individualiteten" och övergick snart från litterära och språkliga frågor i kalendern Aura till politiskt författarskap. Arwidsson har tillskrivits citatet "Svenskar äro vi inte längre, ryssar vilja vi inte bli, låt oss alltså bli finnar." även om frasen i denna ordalydelse inte kunnat spåras till honom.^[8] Han var en central gestalt inom Åboromantiken. I januari 1821 började han ge ut Åbo Morgonblad, där han sökte väcka till liv det ett s.k. slumrande medborgarsinne. Han riktade bl.a. uppmärksamhet på ämbetsmännens plikter gentemot den finska folkmajoriteten. Men eftersom myndigheterna tyckte att han var alltför frispråkig indrogs tidningen fr.o.m. den 30 september 1821. Därför publicerade han i Mnemosyne en satir över officerskåren. Några månader senare relegerades^[9] han från docenturtjänsten vid universitetet.

Adolf Ivar Arwidsson var den förste som lämnade Finland av politiska orsaker. Prästsonen från Padasjoki socken kom till Sverige hösten 1823, efter att hans betraktelser om den finländska nationens status under den ryska örnens vingar blivit obekväma för myndigheterna. Det var inte det första mötet med Sverige, från 1817 till 1818 hade han studerat vid Uppsala universitet.

År 1825 blev Arwidsson svensk medborgare och var anställd som amanuens på Kungliga biblioteket. Vid en återresa till Finland 1827, utvisades han tillbaka till Sverige. Om inte tidigare så blev han i alla fall efter denna händelse en finländsk systemkritiker. Arwidsson knöt samman finländarna i Sverige med de svenska liberalerna som kritiserade Karl XIV Johans utrikespolitik för att vara alltför ryssvänlig.

Han skrev politiska broschyrer mot Crusenstolpe, gick i polemik med Israel Hwasser i ämnet, om "1812 års politik". I de radikala kretsarna var antiryska stämningar starka och häcklandet mot självhärskardömet stort. Han skrev 1838 under pseudonymen Pekka Kuoharinen broschyren Finland och dess Framtid, där han dömde ut Finlands statsrättsliga ställning i det ryska imperiet. Den under pseudonymen Olli Kekäläinen publicerade skriften Finland och dess nuvarande statsförfattning, där den negativa bilden av finländska förhållanden tonas ned, har av vissa historiker tillskrivits Arwidsson.

Finlands återinförlivande med Sverige diskuterades livligt fram till och med Krimkriget åren 1854–1855. Det var nära att Sverige, styrd av den nye kungen Oscar I, med hjälp av engelska och franska styrkor skulle ha återtagit Finland. Ryssland hann dock kapitulera innan Sverige kom till handling. Ålands demilitarisering var det enda positiva slutresultatet Sverige fick av fredsslutet.

Adolf Ivar Arwidsson utnämndes till chef för Kungliga biblioteket 1843. När förhållandena efter Krimkriget liberaliserades i Finland passade han på att besöka landet, men avled under resan i Viborg. Han begravdes i sin hemsocken, Laukas. Hans författarskap nådde inte under levnadstiden större grupper.

En minnessten restes i Padasjoki 1895 på Saksala gård på den plats där gården Mikkola legat. 1991 försågs stenen med ett porträtt i form av en bronsrelief. En minnesskulptur i form av ett ihåligt träd med en uggla finns Åbo i parken mellan Domkyrkan och Aura å.

Utmärkelser

•  Riddare av Nordstjärneorden, 1851^[6]

[Redigera Wikidata]

Bibliografi (urval)

• Hjertesår och hjertebalsam, eller Den dygdiges seger öfver ödet och döden Romantiskt gråtospel i tre öppningar. Åbo: Bibelsällskapets tryckeri. 1819. Libris 22660719
• Läse- och lärobok för ungdom. Stockholm: P. A. Norstedt & Söner. 1830-1831. Libris 3101857
• Svenska konungar och deras tidehvarf : en samling av portraitter öfver namnkunniga personer med bifogade korta lefnadsteckningar / lithographierade af J.S. Salmson. Stockholm. 1830-1843. Libris 10223460
• Lärobok i Finlands historia och geografi : för gymnasier och skolor. Turku: S S Arwidssons förlag. 1832. Libris 11467553. https://www.doria.fi/handle/10024/39602
• Ungdoms rimfrost. Stockholm. 1832. Libris tc204bxgrcxxk3g6. https://litteraturbanken.se/f%C3%B6rfattare/ArvidssonAI/titlar/UngdomsRimfrost/sida/5/faksimil?om-boken
• Stockholm förr och nu. Stockholm. 1837-1840. Libris 3007754
• (på engelska) The Irish poor-law bill two letters to Daniel O'Connell, Esq., M.P., in reply to his letters to his constituents on the Irish poor-law bill. London: H Hooper. 1838. Libris 13799503
• Ett ord efter stormen. Stockholm. 1838. Libris m4179t37k07txxjk. https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kb:eod-2793271
• Finland och dess framtid : i anledning af skriften : om allians-tractaten emellan Sverige och Ryssland år 1812. Stockholm. 1838. Libris 2323134. https://books.google.com/books?id=ICvczQEACAAJ&dq=inauthor:%22Adolph+Ivar+Arwidsson%22&hl=sv&newbks=1&newbks_redir=1&sa=X&ved=2ahUKEwi089zW0ZeHAxXhFhAIHU6_BvcQ6AF6BAgEEAE
• Finlands nuvarande stats-författning : ett försök att förena de stridiga åsigterna hos Herrar Hwasser och Pekka Kuoharinen. Stockholm. 1841. Libris 2323172
• Lefnads-teckning öfver Clas Livijn. Örebro. 1850. Libris 2793269
• Orda-lista eller förklaring öfver föråldrade ord som förekomma i den heliga skrift. Bonniers s.k. Praktbibel 1842-43. [Stockholm]. 1843. Libris 2793272
• Rest-ransakning med den s.k. fria pressen. Stockholm. 1839. Libris 8227978
• Catilinariska bref till och ifrån en gammal bekant : andra fyndet. Upsala. 1844. Libris 394142
• Hamnbusiaden eller ingen herre mer : hjeltesång från tolfte århundradet, öfversatt efter en gammal handskrift. Upsala: Wahlström & Låstbom. 1844. Libris 9132485
• Konung Gustaf III och hans samtida regenter historisk teckning med åtföljande porträtter / lithografierade af J.S. Salmson. Stockholm: Hörberg. 1846. Libris 22549356. http://runeberg.org/g3regenter/
• (på engelska) A run across Ireland in August 1850. [Great Britain?]: s.n. 1850. Libris 13812383
• Bref utan "munlås". Upsala. 1847. Libris n4tx925qlnmx18f2. https://litteraturbanken.se/f%C3%B6rfattare/ArvidssonAI/titlar/BrefUtanMunl%C3%A5s/sida/1/faksimil?om-boken
• Förteckning öfver Kongl bibliothekets i Stockholm isländska handskrifter. Stockholm: N&S. 1848. Libris xg3dpmxqv81zh6gg. https://litteraturbanken.se/författare/ArvidssonAI/titlar/FörteckningÖfverIsländskaHandskrifter/info
• Ett "gif akt" i sinom tid : samling af förut tryckta uppsatser. Stockholm. 1855. Libris 4fb0knl02dqc8wfz. https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kb:eod-8233271
• Trettioåriga krigets märkvärdigaste personer: historisk teckning : porträtter af Axel Jacob Salmson. Stockholm. 1856. Libris 2856197

Redaktör

• Svenska fornsånger : en samling af kämpavisor, folk-visor, lekar och dansar, samt barn- och vall-sånger. Stockholm: Norstedt. 1834-1842. Libris 10814176
  • Del 1. 1834. Libris 5ntt9qhl34khwhs6. https://litteraturbanken.se/författare/ArvidssonAI/titlar/SvenskaFornsånger1/info
  • Del 2. 1837. Libris 4msp9l232r7t01qh. https://litteraturbanken.se/författare/ArvidssonAI/titlar/SvenskaFornsånger2/info
  • Del 3. 1842. Libris xflh3d6qvj9kxrpr. https://litteraturbanken.se/författare/ArvidssonAI/titlar/SvenskaFornsånger3/info
• Historisk kalender för ungdom : med 4 lithografierade plancher. Stockholm: L:s Gust. Rylander. 1845. Libris 10686871
• Handlingar till upplysning af Finlands häfder. 1-10. Stockholm: Norstedt. 1846-1858. Libris 381684
  • Del 1. 1846. Libris 381685. https://books.google.se/books/about/Handlingar_till_upplysning_af_Finlands_h.html?id=guw6AQAAIAAJ&redir_esc=y
  • Del 2. 1848. Libris 381686. https://books.google.com/books?id=45BKAAAAcAAJ&printsec=frontcover&dq=%22Handlingar+till+upplysning+af+Finlands+h%C3%A4fder%22&hl=sv&newbks=1&newbks_redir=1&sa=X&ved=2ahUKEwjJqof70peHAxUiPxAIHSEjDfwQ6AF6BAgMEAI
  • Del 3. 1849. Libris 381687. https://books.google.se/books?id=Ov6HLeR8lhsC&pg=PA372&dq=%22Handlingar+till+upplysning+af+Finlands+h%C3%A4fder%22&hl=sv&newbks=1&newbks_redir=1&sa=X&ved=2ahUKEwjJqof70peHAxUiPxAIHSEjDfwQ6AF6BAgLEAI
  • Del 4. 1851. Libris 381688. https://books.google.se/books?id=Ov6HLeR8lhsC&pg=PA372&dq=%22Handlingar+till+upplysning+af+Finlands+h%C3%A4fder%22&hl=sv&newbks=1&newbks_redir=1&sa=X&ved=2ahUKEwjJqof70peHAxUiPxAIHSEjDfwQ6AF6BAgLEAI
  • Del 5. 1852. Libris 381689. https://www.google.se/books/edition/_/W61GqRCUQl0C?hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwjkjPau05eHAxXwMBAIHW_yDT0Qre8FegQIKRAt
  • Del 6. 1853. Libris 381690. https://www.google.se/books/edition/_/KpFKAAAAcAAJ?hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwjEyILW05eHAxVuLRAIHZ04BZIQre8FegQIARAB
  • Del 7. 1854. Libris 381691. https://www.google.se/books/edition/_/OpFKAAAAcAAJ?hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwjkjPau05eHAxXwMBAIHW_yDT0Qre8FegQIKRBB
  • Del 8. 1856. Libris 381692. https://www.google.se/books/edition/_/8pFKAAAAcAAJ?hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwjkjPau05eHAxXwMBAIHW_yDT0Qre8FegQIKRBL
  • Del 9. 1857. Libris 381693. https://www.google.se/books/edition/Handlingar_till_upplysning_af_Finlands_h/Mu46AQAAIAAJ?hl=sv&gbpv=0
  • Del 10. 1858. Libris 381694. https://www.google.se/books/edition/Handlingar_till_upplysning_af_Finlands_h/Mu46AQAAIAAJ?hl=sv&gbpv=0

Källor

1. Adolph Ivar Arwidsson, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 18860, läs online.^{[källa från Wikidata]}
2. Adolf Ivar Arwidsson, Biografiskt lexikon för Finland, Svenska litteratursällskapet i Finland, Biografiskt Lexikon för Finland ID (urn.fi): 4646-1416928957252, läs online.^{[källa från Wikidata]}
3. Kimmo Granqvist, Two Hundred Years of Finnish RomaniLinguistics1 (på engelska), läs online, läst: 15 december 2017.^{[källa från Wikidata]}
4. Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.^{[källa från Wikidata]}
5. Thorsten A Arwidsson, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 18862, läs online.^{[källa från Wikidata]}
6. Matti Klinge (red.), Kansallisbiografia, Finska litteratursällskapet och Finska historiska samfundet, Finlands nationalbiografi-ID: 3122, läst: 7 september 2023.^{[källa från Wikidata]}
7. ”Arwidsson, Adolf Ivar - Uppslagsverket Finland”. uppslagsverket.fi. https://uppslagsverket.fi/sv/view-103684-ArwidssonAdolfIvar. Läst 17 februari 2021.
8. Marjanen, Jani (2 december 2020). ”Hur vi slutade vara före detta svenskar”. Politiikasta. https://politiikasta.fi/sv/hur-slutade-vi-vara-fore-detta-svenskar/. Läst 17 februari 2021.
9. Henrikson, Alf (1985). Ända från Vendelkråka: en nordisk kronologi. Trevi. sid. 289. ISBN 978-91-7160-706-5. Läst 25 augusti 2024

Vidare läsning

• Arwidsson, 1. Adolf Ivar i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1904)
• ”Arwidsson, Adolf Ivar”. Biografiskt lexikon för Finland. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland. 2008–2011. URN:NBN:fi:sls-4646-1416928957252
• Arwidsson, Adolf Ivar i Uppslagsverket Finland (webbupplaga, 2012). CC-BY-SA 4.0
• Adolf Ivar Arvidsson, författarpresentation hos Litteraturbanken
• Ek, Sverker: Adolf Ivar Arwidsson i Svenskt biografiskt lexikon (1920)
• Arwidsson, Adolf Iwar i J. Leonard Höijer, Musik-Lexikon (1864)