Växjö stad var en stad och kommun i Kronobergs län.
- Denna artikel handlar om den tidigare kommunen Växjö stad. För orten se Växjö, för dagens kommun, se Växjö kommun.
Snabbfakta Land, Landskap ...
Stäng
Växjö stad fick sina stadsrättigheter 13 februari 1342 av konung Magnus Eriksson. Staden blev en egen kommun, enligt Förordning om kommunalstyrelse i stad (SFS 1862:14) den 1 januari 1863, då Sveriges kommunsystem infördes.
1 januari 1940 (enligt beslut den 25 augusti 1939) inkorporerades Växjö landskommun (och det därinom belägna Växjö Östregårds municipalsamhälle) med 5 326 invånare[1] och omfattande en areal av 74,17 km², varav 59,60 km² land. Samtidigt införlivades i avseende på fastighetsredovisningen Växjö socken och i kyrkligt hänseende Växjö landsförsamling.[2]
I samband med kommunreformen 1 januari 1971 uppgick Växjö stad i den nybildade Växjö kommun.[3]
Judiciell tillhörighet
Växjö hade till 1971 en egen jurisdiktion och rådhusrätt (vilken dock förstatligades 1965) för att då uppgå i Växjö tingsrätt.[4]
Sockenkod
För registrerade fornfynd med mera så återfinns staden inom ett område definierat av sockenkod 0773[6] som motsvarar den omfattning staden hade kring 1950, vilken då också innefattade Växjö socken.
Blasonering: I fält av silver en av en vågskura bildad blå stam och däröver en naturfärgad bild av S:t Sigfrid, stående, klädd i röd klädnad och med gloria av guld samt hållande i högra handen en kräkla och i vänstra en kyrka, båda av guld.
Stadsvapnet fastställdes 1939. Kommunen lät registrera detta i Patent- och registreringsverket år 1974.
Växjö stad omfattade den 1 januari 1952 en areal av 85,31 km², varav 68,55 km² land.[7]
Tätorter i staden 1960
Mer information Tätort, Folkmängd ...
Tätort |
Folkmängd |
Växjö |
&&&&&&&&&&022783.&&&&&022 783 |
Bergsnäs, del av[not 1] |
&&&&&&&&&&&&&050.&&&&&050 |
Stäng
Tätortsgraden i staden var den 1 november 1960 95,3 procent.[8]
Lista över stadsfullmäktiges ordförande
Mer information Namn, Från ...
Stäng
Lista över drätselkammarens ordförande
Mer information Namn, Från ...
Namn |
Från |
Till |
Politisk tillhörighet |
| Bengt A. P. Hjelmqvist | 1863 | 1866 | okänd |
| E. J. Hagman | 1867 | 1870 | okänd |
| Fredrik Ekeroth | 1871 | 1871 | okänd |
| J. W. Scheutz | 1872 | 1876 | okänd |
| J. A. von Mentzer | 1877 | 1877 | okänd |
| Gustaf Sundberg | 1878 | 1879 | okänd |
| J. W. Scheutz | 1880 | 1882 | okänd |
| Oskar David Schenfelt | 1883 | 1907 | okänd |
| G. Landén | 1907 | 1919 | okänd |
| Per Elmer | 1920 | 1935 | Högerpartiet |
| Georg Agell | 1936 | 1939 | Högerpartiet |
| Georg Lücklig | 1940 | 1955 | Socialdemokraterna |
| Erik Strandh | 1956 | 1959 | Folkpartiet |
| Olof Malmquist | 1960 | 1963 | Folkpartiet |
| Sten Sandström | 1964 | 1970 | Socialdemokraterna |
Stäng
Mandatfördelning i valen 1912–1966
Mer information Valår, S ...
Valår | V | S | ÖVR | C | FR | FP | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) |
1912 | | 2 | | | | 7 | 21 | | 30 | | |
1914 | | 2 | | | | 6 | 22 | | 30 | | |
1916 | | 3 | | | | 7 | 20 | | 30 | | |
1918 | 1 | 3 | | | | 8 | 18 | | 30 | | |
1919 | 2 | 6 | | | | 8 | 14 | | 30 | 61,8 | |
1920 | 3 | 5 | | | | 7 | 15 | | 30 | 29,6 | |
1922 | | 5 | 4 | | | 5 | 16 | | 30 | 38,1 | |
1926 | | 13 | | | 2 | 1 | 14 | | 30 | 50,7 | |
1930 | | 11 | | | 1 | 1 | 17 | | 30 | 50,4 | |
1934 | 2 | 13 | | | | 1 | 14 | | 30 | 60,6 | |
1938 | 2 | 14 | | | | 1 | 13 | | 30 | 63,5 | |
1939 | 2 | 21 | | | | 2 | 15 | | 40 | | |
1942 | | 21 | | 1 | | 2 | 16 | | 40 | 62,1 | |
1946 | 4 | 16 | | 2 | | 5 | 13 | | 40 | 62,4 | |
1950 | | 20 | | | | 9 | 11 | | 40 | 76,6 | |
1954 | 1 | 18 | | | | 10 | 11 | | 40 | 76,0 | |
1958 | | 18 | | 2 | | 6 | 14 | | 40 | 76,7 | |
1962 | 1 | 20 | | 3 | | 6 | 10 | | 40 | 77,7 | |
1966 | 2 | 16 | | 5 | | 7 | 10 | | 40 | 82,0 | |
- Övriga 1922 var Vänstersocialisterna
- Källa för år 1912-1918 är Larsson, Lars-Olof (1991), Växjö genom 1000 år, Stockholm: Norstedts
- Källa för extravalet 1939 är Kronobergaren
|
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. |
Stäng