Loading AI tools
Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Världsmästerskapen i artistisk gymnastik arrangeras varje icke-olympiskt år av Fédération Internationale de Gymnastique. Det första mästerskapet hölls 1903 i Antwerpen i Belgien, det var också den första internationella gymnastiktävlingen utanför OS.[1][2] De första mästerskapen var enbart öppna för män men sedan 1934 tävlar också kvinnor.[3][4]
Världsmästerskapen i artistisk gymnastik | |
Sport(er) | artistisk gymnastik |
---|---|
År | 1903 - |
Geografisk omfattning | hela världen |
Arrangör | FIG |
Trots att tävlingarna sedan 1931 haft officiell status som världsmästerskap deltog endast europeiska länder fram till 1950 då Egypten deltog med ett lag bestående av åtta gymnaster. De följande mästerskapen 1954 deltog även Japan, Iran och USA.[3][4]
År | Värdstad | Deltagare (d/h) | Lag (d/h) | Vinnare i medaljtabellen |
---|---|---|---|---|
1903 | Antwerpen, Belgien | 36 | 4 | Frankrike |
1905 | Bordeaux, Frankrike | 24 | 4 | Frankrike |
1907 | Prag, Österrike-Ungern | 36 | 6 | Böhmen |
1909 | Luxemburg, Luxemburg | 36 | 6 | Frankrike |
1911 | Turin, Italien | 48 | 8 | Böhmen |
1913 | Paris, Frankrike | 36-48 | 6 | Italien |
1922 | Ljubljana, Jugoslavien | 30-40 | 5 | Jugoslavien |
1926 | Lyon, Frankrike | 36-48 | 6 | Tjeckoslovakien |
1930 | Luxemburg, Luxemburg | 36-48 | 6 | Jugoslavien |
1934 | Budapest, Ungern | 78-104 | 13 (3/10) | Schweiz |
1938 | Prag, Tjeckoslovakien | 48-64 | 8 (3/5) | Tjeckoslovakien |
1950 | Basel, Schweiz | 113 (53/60) | 13 (7/6) | Schweiz |
1954 | Rom, Italien | 258 (132/126) | 31 (15/16) | Sovjetunionen |
1958 | Moskva, Sovjetunionen | 216 (88/128) | 28 (13/15) | Sovjetunionen |
1962 | Prag, Tjeckoslovakien | 248 (116/132) | 37 (17/20) | Sovjetunionen |
1966 | Dortmund, Västtyskland | 299 (156/143) | 42 (22/20) | Sovjetunionen |
1970 | Ljubljana, Jugoslavien | 291 (137/154) | 43 (21/22) | Japan |
1974 | Varna, Bulgarien | 274 (148/126) | 40 (22/18) | Sovjetunionen |
1978 | Strasbourg, Frankrike | 293 (145/147) | 44 (22/22) | Sovjetunionen |
1979 | Fort Worth, USA | 315 (164/151) | 49 (26/23) | Sovjetunionen |
1981 | Moskva, Sovjetunionen | 306 (135/171) | 46 (19/27) | Sovjetunionen |
1983 | Budapest, Ungern | 351 (176/175) | 54 (26/28) | Sovjetunionen |
1985 | Montréal, Kanada | 305 (158/147) | 44 (23/21) | Sovjetunionen |
1987 | Rotterdam, Nederländerna | 377 (201/176) | 58 (31/27) | Sovjetunionen |
1989 | Stuttgart, Västtyskland | 377 (187/190) | 57 (28/29) | Sovjetunionen |
1991 | Indianapolis, USA | 403 (190/213) | 59 (29/30) | Sovjetunionen |
1992 | Paris, Frankrike | 245 (141/104) | inga lag | OSS |
1993 | Birmingham, Storbritannien | inga lag | Belarus | |
1994 | Brisbane, Australien | 151 (66/85) | inga lag | Belarus |
1994 | Dortmund, Tyskland | enbart lag | 37 (16/21) | Kina Rumänien |
1995 | Sabae, Japan | 406 (197/209) | 50 (26/24) | Kina |
1996 | San Juan, Puerto Rico | inga lag | Ryssland | |
1997 | Lausanne, Schweiz | 385 (149/236) | Rumänien | |
1999 | Tianjin, Kina | 553 (260/293) | Ryssland | |
2001 | Gent, Belgien | 440 (172/268) | Rumänien | |
2002 | Debrecen, Ungern | Rumänien | ||
2003 | Anaheim, USA | 547 (224/323) | 87 (35/52) | Kina |
2005 | Melbourne, Australien | 272 (95/177) | USA | |
2006 | Århus, Danmark | 502 (223/279) | 76 (33/43) | Kina |
2007 | Stuttgart, Tyskland | 467 (214/253) | 48 (24/24) | Kina |
2009 | London, Storbritannien | 389 (243/146) | inga lag | Kina |
2010 | Rotterdam, Nederländerna | 615 (272/343) | 79 (34/45) | Kina |
2011 | Tokyo, Japan | 478 (216/262) | 48 (24/24) | Kina |
2013 | Antwerpen, Belgien | 398 (134/264) | inga lag | Japan |
2014 | Nanning, Kina | USA | ||
2015 | Glasgow, Storbritannien | 48 (24/24) | USA | |
2017 | Montréal, Kanada | inga lag | Kina | |
2018 | Doha, Qatar | 542 (255/287)[5] | USA | |
2019 | Stuttgart, Tyskland | 547 (259/288) | USA | |
2021 | Kitakyushu, Japan | 312 (116/196) | Kina | |
2022 | Liverpool, Storbritannien | 407 (196/211) | USA | |
2023 | Antwerpen, Belgien | USA | ||
2025 | Jakarta, Indonesien | |||
2026 | Rotterdam, Nederländerna | |||
2027 | Chengdu, Kina |
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.