Loading AI tools
schweizisk kemist Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Vladimir Prelog, född i Sarajevo i dagens Bosnien-Hercegovina (då ett protektorat inom Österrike-Ungern) den 23 juli 1906, död i Zürich i Schweiz den 7 januari 1998, var en bosnienkroatisk organisk kemist. Han forskade bland annat inom naturproduktkemi, stereokemi och kemisk syntes. 1975 erhöll han, tillsammans med John Cornforth, Nobelpriset i kemi.
Vladimir Prelog | |
Född | 23 juli 1906[1][2][3] Sarajevo[4] |
---|---|
Död | 7 januari 1998[1][2][3] (91 år) Zürich |
Begravd | Mirogojkyrkogården |
Medborgare i | Österrike-Ungern, Kungariket Jugoslavien och Schweiz |
Utbildad vid | III Gymnasium Osijek[5] Tjeckiens tekniska universitet |
Sysselsättning | Kemist[6], universitetslärare, ingenjör |
Arbetsgivare | Universitetet i Zagreb ETH Zürich |
Utmärkelser | |
Centenary Prize från Royal Society of Chemistry (1949) Utländsk ledamot av Royal Society (1962)[7] Hedersdoktor vid Sorbonne (1963)[8] Marcel Benoist-priset (1964) Davymedaljen (1967)[9] August Wilhelm von Hofmann-medaljen (1967)[10] Robert Robinson Award (1968)[11] Roger Adams Award in Organic Chemistry (1969)[12] Nobelpriset i kemi (1975)[13][14] Paracelsus-priset (1976)[15] Hedersmedborgare av Osijek (1994) Danica Hrvatska-orden[16] Hedersdoktor vid Universitetet i Zagreb Hedersdoktor vid Weizmann Institute of Science Hedersmedborgare av Sarajevo | |
Redigera Wikidata |
Vid åtta års ålder flyttade Prelog tillsammans med sin familj till Zagreb och senare Osijek i dagens Kroatien. Efter att ha doktorerat i Prag blev han lektor vid Universitetet i Zagrebs tekniska fakultet, där han i blev den förste att syntetisera adamantan och i samarbete med läkemedelsbolaget Pliva framställde streptazol, en av de första sulfonamiderna. Lavoslav Ružička bjöd in Prelog till ETH Zürich 1941. Där forskade Prelog i stereokemi, naturproduktkemi och strukturkemi. Bland annat utformade han, Robert Cahn och Christopher Kelk Ingold de så kallade Cahn-Ingold-Prelog-reglerna för namngivning av stereoisomerer.
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.