![cover image](https://wikiwandv2-19431.kxcdn.com/_next/image?url=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/79/Victor_Goldschmidt_OB.F05887a.jpg/640px-Victor_Goldschmidt_OB.F05887a.jpg&w=640&q=50)
Victor Moritz Goldschmidt
norsk professor och kemist / From Wikipedia, the free encyclopedia
Victor Moritz Goldschmidt, född 27 januari 1888 i Zürich, död 20 mars 1947 i Oslo, var en norsk mineralog och kristallograf. Han räknas som grundläggaren av den moderna geokemiska vetenskapen. Han var son till Heinrich Goldschmidt.
Victor Moritz Goldschmidt | |
![]() | |
Född | 27 januari 1888[1][2][3] Zürich[4] |
---|---|
Död | 20 mars 1947[1] (59 år) Oslo |
Medborgare i | Norge |
Utbildad vid | Universitetet i Oslo ![]() |
Sysselsättning | Kemist, geolog, professor, mineralog[5] |
Arbetsgivare | Universitetet i Oslo (1912–) Universitetet i Oslo (1914–) Göttingens universitet (1929–1935) Geologisk museum (1935–) |
Föräldrar | Heinrich Goldschmidt |
Utmärkelser | |
Elliott Cresson-medaljen (1903)[6] Fridtjof Nansens pris för enastående forskning, matematik- och naturvetenskapliga klassen (1912) Utländsk ledamot av Royal Society (1943)[7] Wollastonmedaljen (1944)[8] Riddare av Sankt Olavs orden | |
Redigera Wikidata |
Goldschmidt disputerade 1911 och var från 1914 extra ordinarie professor i petrografi, mineralogi och kristallografi vid Oslo universitet, var 1929-1935 professor i Göttingen och åter i Oslo 1936-1947.
Till hans största insatser hör påvisandet av den mineralogiska fasregeln (1911) och att han gav en sammanfattande bild av över bergartsombildning genom regionalmetamorfos i södra Norge (1912-1921).
Goldschmidt invaldes 1924 som utländsk ledamot av svenska Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien och blev 1932 utländsk ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien i Stockholm. Han tilldelades Wollastonmedaljen 1944.