Loading AI tools
raketsystem Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Vega är en raket som ASI och ESA började utveckla 1998. Datumet för första uppskjutningen sköts fram ett flertal gånger, men den genomfördes lyckosamt den 13 februari 2012.
Vega | |
Fakta | |
---|---|
Tillverkare | Avio |
Land | Europa |
Mått | |
Höjd | 30,0 m[1] |
Diameter | 3,0 m[1] |
Massa | 137 000 kg |
Antal steg | 4 st |
Kapacitet | |
Nyttolast till 700 x 700 km, 90° | 1 430 kg |
Nyttolast till 1500 x 200 km, 5,4° | 1 963 kg |
Nyttolast till SSO 400km | 1 450 kg |
Familj | |
Familj | Vega |
Efterföljare | Vega C |
Historik | |
Status | Aktiv |
Uppskjutningsplatser | ELA 1 Centre Spatial Guyanais |
Uppskjutningar | 16 st |
Lyckade | 15 st |
Misslyckade | 1 st |
Jungfrufärd | 13 februari 2012 |
Första steget - | |
Motorer | 1x P80 |
Kraft | 3 040 kN |
Bränntid | 107 sek |
Bränsle | Fast |
Andra steget - | |
Motorer | 1x Zefiro 23 |
Kraft | 1 200 kN |
Bränntid | 71,6 sek |
Bränsle | Fast |
Tredje steget - | |
Motorer | 1x Zefiro 9 |
Kraft | 213 kN |
Bränntid | 117 sek |
Bränsle | Fast |
Fjärde steget - | |
Raketmotor | 1x AVUM |
Kraft | 2,45 kN |
Bränntid | 315,2 sek |
Bränsle | UDMH/N2O4 |
Italien är det ledande landet i projektet och står för 65% av kostnaderna, Frankrike (12,43%), Belgien (5,63%), Spanien (5%), Nederländerna (3,5%), Schweiz (1,34%) och Sverige (0,8%).
Den är konstruerad för att skjuta upp lätt last billigt: satelliter mellan 300 och 2000 kg till polär bana och låg omloppsbana. Den är namngiven efter stjärnan Vega.
En del av den teknik raketen bygger på är vidareutvecklad från Ariane-raketerna. En del av den nya teknik som tagits fram kan komma att användas i Ariane 5-raketen.
Ytterligare en version av raketen, kallad Vega C, är under utveckling. Vega C är baserad på teknik från Ariane 6.[2]
Raketen består av tre steg med fast bränsle och ett övre steg med flytande bränsle. Huvudorsakerna till att man valt tre fastbränslesteg är att de är enkla och billiga att tillverka. För att kunna kompensera för små avvikelser i fastbränslestegen valde man ett steg med flytande bränsle till fjärde steg, detta gör att man även kan placera olika laster i olika omloppsbana under samma uppskjutning.
Noskonen är 2,6 m i diameter, 7,8 m hög och väger 400 kg.
Raketens kontrollsystem är integrerat med raketens fjärde steg. Styrsystemet är Europas första helt elektriska. Tidigare har man använt hydraulik för att bland annat styra raketdysor.
Raketens fjärde steg kallas AVUM och är ett raketsteg baserat på flytande bränsle.
Raketens tredje steg kallas Zefiro 9 och är ett fastbränslesteg med 10 ton bränsle. Namnet kommer från början av utvecklingsarbetet av raketen då steget skulle innehålla 9 ton bränsle.
Raketens andra steg kallas Zefiro 23 och är ett fastbränslesteg med 24 ton bränsle. Namnet kommer från början av utvecklingsarbetet då steget skulle innehålla 23 ton bränsle.
Raketens första steg kallas P80 och är ett fastbränslesteg med 88 ton bränsle. Namnet kommer från början av utvecklingsarbetet då steget skulle innehålla 80 ton bränsle.[3]
Den första flygningen skedde den 13 februari 2012.
2012 | ||||||||
Flygning № | Datum och tid / time (UTC) | Rakettyp, Configuration |
Startplats | Nyttolast | Nyttolast massa | Omloppsbana | Kund | Uppdrag Resultat |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|
VV01 | 13 februari 2012 10:00:00 |
Vega | ELV-SLV | LARES ROBUSTA e-st@r Goliat MaSat-1 PW-Sat ROBUSTA UniCubeSat-GG XaTcobeo |
LEO | Lyckad | ||
Geodetic och Nanosatellit; Vega första flygning | ||||||||
2013 | ||||||||
Flygning № | Datum och tid / time (UTC) | Rakettyp, Configuration |
Startplats | Nyttolast | Nyttolast massa | Omloppsbana | Kund | Uppdrag Resultat |
VV02 | 7 maj 2013 02:06:31 |
VERTA | ELV-SLV | Proba-V VNREDSat 1A ESTCube-1 |
SSO | Lyckad | ||
Jordobservation; Första kommersiella uppskjutningar för Vega | ||||||||
2014 | ||||||||
Flygning № | Datum och tid / time (UTC) | Rakettyp, Configuration |
Startplats | Nyttolast | Nyttolast massa | Omloppsbana | Kund | Uppdrag Resultat |
VV03 | 30 april 2014 01:35:15 |
Vega | ELV-SLV | KazEOSat-1 | SSO | Lyckad | ||
Jordobservationssatellit | ||||||||
2015 | ||||||||
Flygning № | Datum och tid / time (UTC) | Rakettyp, Configuration |
Startplats | Nyttolast | Nyttolast massa | Omloppsbana | Kund | Uppdrag Resultat |
VV04 | 11 februari 2015 13:40:00 |
VERTA | ELV-SLV | IXV | Kastbanefärd | Lyckad | ||
teknik demonstration för atmosfärisk inträde; IXV deployerade i kastbanefärd, AVUM gick in omlopp innan den utförde så kallat Advanced Re-entry Demonstrator (ARD). | ||||||||
VV05 | 23 Juni 2015 01:51:58 |
Vega | ELV-SLV | Sentinel-2A | SSO | Lyckad | ||
Jordobservationssatellit | ||||||||
VV06 | 3 december 2015 04:04:00 |
VERTA | ELV-SLV | LISA Pathfinder | Sol-Jord L1 | Lyckad | ||
Teknologisk demonstration | ||||||||
2016 | ||||||||
Flygning № | Datum och tid / time (UTC) | Rakettyp, Configuration |
Startplats | Nyttolast | Nyttolast massa | Omloppsbana | Kund | Uppdrag Resultat |
VV07 | 16 september 2016 01:43:35 |
Vega | ELV-SLV | PeruSat-1 4 Terra Bella satellits |
SSO | Lyckad | ||
Spionsatellit / Jordobservationssatellit | ||||||||
VV08 | 5 december 2016 13:51:44 |
Vega | ELV-SLV | Göktürk-1A | SSO | Lyckad | ||
Jordobservationssatellit | ||||||||
2017 | ||||||||
Flygning № | Datum och tid / time (UTC) | Rakettyp, Configuration |
Startplats | Nyttolast | Nyttolast massa | Omloppsbana | Kund | Uppdrag Resultat |
VV09 | 7 mars 2017 01:49:24 |
Vega | ELV-SLV | Sentinel 2B | SSO | Lyckad | ||
Jordobservationssatellit | ||||||||
VV10 | 2 august 2017 01:58:33 |
Vega | ELV-SLV | OPSAT 3000 VENµS |
SSO | Lyckad | ||
IMINT / Jordobservationssatellit | ||||||||
VV11 | 8 november 2017 01:42:31 |
Vega | ELV-SLV | Pleiades | SSO | Lyckad | ||
Jordobservationssatellit | ||||||||
2018 | ||||||||
Flygning № | Datum och tid / time (UTC) | Rakettyp, Configuration |
Startplats | Nyttolast | Nyttolast massa | Omloppsbana | Kund | Uppdrag Resultat |
VV12 | 22 augusti 2018 21:20:09 |
Vega | ELV-SLV | ADM-Aeolus | SSO | Lyckad | ||
VV13 | 21 november 2018 01:42:31 |
Vega | ELV-SLV | Mohammed VI-B | SSO | Lyckad | ||
Jordobservationssatellit | ||||||||
2019 | ||||||||
Flygning № | Datum och tid / time (UTC) | Rakettyp, Configuration |
Startplats | Nyttolast | Nyttolast massa | Omloppsbana | Kund | Uppdrag Resultat |
VV14 | 22 mars 2019 01:50:35 |
Vega | ELV-SLV | PRISMA | 879 kg | SSO | Lyckad | |
Jordobservationssatellit | ||||||||
VV15 | 11 juli 2019 01:53 |
Vega | ELV-SLV | Falcon Eye 1 | 1 197 kg | SSO | Misslyckad | |
Uppskjutningen misslyckades | ||||||||
2020 | ||||||||
Flygning № | Datum och tid / time (UTC) | Rakettyp, Configuration |
Startplats | Nyttolast | Nyttolast massa | Omloppsbana | Kund | Uppdrag Resultat |
VV16 | 3 september 2020 01:51:10 |
Vega | ELV-SLV | SSMS PoC Flight, D-Orbit, Spaceflight Industries, SITAEL, ISISpace, microsatellites, cubesats | 756 kg | SSO | Lyckad | |
Datum | Nyttolast |
---|---|
2019 | TARANIS |
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.