Uppförandestörning
From Wikipedia, the free encyclopedia
Uppförandestörning (conduct disorder, CD) är inom barn- och ungdomspsykiatrin en diagnos som innebär ett upprepat beteendemönster av att kränka andra personers rättigheter eller att överträda sociala normer. Möjliga symptom är utåtriktat aggressivt beteende, mobbning, fysisk aggression, grymt beteende mot människor och djur, destruktivitet, lögn, skolkning, vandalism och stöld.
Snabbfakta Medicinsk specialitet ...
Uppförandestörning | |
Medicinsk specialitet | psykiatri, psykologi, barn- och ungdomspsykiatri |
---|---|
Stäng
Trotssyndrom föregår ofta uppförandestörning.[1] Efter 18 års ålder kan en uppförandestörning i sin tur utvecklas till en antisocial personlighetsstörning. Begreppet beteendestörning används ibland synonymt med uppförandestörning, men används också för att avse mildare problem.[2][3]