Tsuga diversifolia
From Wikipedia, the free encyclopedia
Tsuga diversifolia är en tallväxtart som först beskrevs av Carl Maximowicz och som fick sitt nu gällande namn av Maxwell Tylden Masters.[2]
Tsuga diversifolia Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
| |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Växter Plantae |
Division | Kärlväxter Tracheophyta |
Klass | Barrväxter Pinopsida |
Ordning | Tallordningen Pinales |
Familj | Tallväxter Pinaceae |
Släkte | Hemlocksläktet Tsuga |
Art | Tsuga diversifolia |
Vetenskapligt namn | |
§ Tsuga diversifolia | |
Auktor | (Maxim.) Mast. |
Synonymer | |
Tsuga diversifolia subsp. blaringhemii (Flous) E.Murray Tsuga blaringhemii Flous Abies diversifolia Maxim. |
Tsuga diversifolia ingår i Hemlocksläktet som ingår i familjen tallväxter.[3][4] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[3]
Arten förekommer i Japan på norra och centrala Honshu samt på Shikoku och Kyushu. Den växer i kulliga områden och bergstrakter mellan 700 och 2000 meter över havet. Klimatet i regionen kännetecknas av kyliga temperaturer samt mycket regn eller snö. Årsnederbörden varierar mellan 1 000 och 2 500 mm. Tsuga diversifolia ingår ofta i barrskogar eller blandskogar med andra träd och den behöver ingen solig plats.[1]
Ibland bildas trädgrupper där inga andra trädarter ingår. Tsuga diversifolia hittas på bergstoppar oftare tillsammans med Picea jezoensis, nikkogran, fujigran och Abies mariesii. I lägre områden ingår bland annat Pinus parviflora, japansk lärk samt Thuja standishii och lövträd som kamtjatkabjörk, Betula corylifolia, liten rosenkvitten samt Quercus mongolica i skogarna. Undervegetationen utgörs främst av buskar från rododendronsläktet och gräs av sasabambusläktet.[1]
Under historien användes arten vid papperstillverkning, men den blev ersatt av andra träd. Fortfarande brukas träet för snickeriarbeten och möbler. Tsuga diversifolia planteras i japanska trädgårdar och den förekommer även som bonsai. I Europa och Nordamerika förekommer en dvärgform av trädet som stenpartiväxt i trädgårdar. Arten tappar sina barr ganska snabbt när den huggs och är därför olämplig att använda som julgran.[1]
Tsuga diversifolia är inte sällsynt och i utbredningsområdet ingår flera skyddszoner. IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.[1]