Theodosius Harnack

Theodosius Harnack, född den 22 december 1816 i Sankt Petersburg, död den 11 september 1889 i Dorpat, var en tysk teolog, far till Adolf von Harnack och till Axel och Otto Harnack.

Theodosius Harnack
Född	3 januari 1817[1] Sankt Petersburg[2]
Död	23 september 1889[3] (72 år) Tartu[4]
Medborgare i	Kejsardömet Ryssland
Utbildad vid	Dorpats kejserliga universitet Friedrich-Alexander-Universität Erlangen-Nürnberg
Sysselsättning	Teolog, universitetslärare
Arbetsgivare	Dorpats kejserliga universitet Friedrich-Alexander-Universität Erlangen-Nürnberg
Maka	Marie Harnack
Barn	Axel Harnack (f. 1851)[5] Adolf von Harnack (f. 1851)[5] Erich Harnack (f. 1852) Otto Harnack (f. 1857)[6]
Redigera Wikidata

Harnack studerade i Dorpat, Berlin, Bonn och Erlangen, blev 1847 e.o. och 1848 ordinarie professor i praktisk teologi vid Dorpats universitet, 1853 professor i samma ämne i Erlangen och 1866 åter i Dorpat. Särskilt under sina två verksamhetsperioder i Dorpat ingrep han, som en gärna rådfrågad auktoritet, inflytelserikt jämväl i det kyrkliga livet.

Minnesmärken av denna hans verksamhet är bland annat hans skrift Die lutherische Kirche Livlands und die herrnhutische Brüdergemeinde (mot herrnhutismens propoganda i Livland, 1860) och det tillsammans med Harless utgivna arbetet Die kirchlich-religiöse Bedeutung der reinen Lehre von den Gnadenmitteln (1869).

Harnack, som uppfostrats i en herrnhutisk åskådning, genomgick i likhet med många av sina samtida en utveckling till en mera bestämt kyrklig ståndpunkt och blev en av de mest betydande representanterna för den till nytt liv vaknade konfessionellt kyrkliga teologin i den form denna fått i den så kallade Erlangenskolan.

Harnacks förnämsta arbeten är Luthers Theologie mit besonderer Beziehung auf seine Versöhnungs- und Erlösungslehre (2 band, 1862-86), Praktische Theologie (2 band, 1877-78) och Katechetik (2 band, 1882).

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Harnack, 1. Theodosius, 1904–1926.

Noter

1. Aleksandr Polovtsov, Nikolaj Tjulkov, Nikolaj Tjetjulin, Vladimir Musselius, Michail Kurdjumov, Fjodor Vitberg, Ivan Kubasov, Sergej Adrianov, Boris Modzalevskij & Jevgenij Sjumigorskij (red.), Русский биографический словарь.^{[källa från Wikidata]}
2. Gemeinsame Normdatei, läst: 15 december 2014, licens: CC0.^{[källa från Wikidata]}
3. Gemeinsame Normdatei, 11870169X7749153-1, läst: 17 oktober 2021, licens: CC0.^{[källa från Wikidata]}
4. Gemeinsame Normdatei, läst: 31 december 2014, licens: CC0.^{[källa från Wikidata]}
5. flera författare, Ivan Andreevs'kij, Konstantin Arsenjev & Fjodor Petrushevskij (red.), Энциклопедический словарь, Brockhaus–Efron, 1907.^{[källa från Wikidata]}
6. Малый энциклопедический словарь Брокгауза и Ефрона, Brockhaus–Efron, 1899 och 1902.^{[källa från Wikidata]}