Theobald Thier

Theobald Thier, född 12 april 1897 i Stuttgart, död 12 juli 1949 i Kraków, var en tysk SS-Brigadeführer och generalmajor i Ordnungspolizei.

Theobald Thier
Brigadeführer
Född	12 april 1897 Stuttgart, Kungariket Württemberg, Kejsardömet Tyskland
Död	12 juli 1949 (52 år) Kraków, Polen
Inträde	1935
Befäl	1) SS- och polischef i distriktet Galizien 2) SS- och polischef i distriktet Krakau

Thier blev medlem i Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet (NSDAP) i februari 1923 och deltog senare samma år i Adolf Hitlers ölkällarkupp.

Andra världskriget

Den 1 september 1939 anföll Tyskland Polen och den 26 oktober inrättades Generalguvernementet, den del av Polen som inte inlemmades i Tyska riket. Från 1943 till 1944 var Thier SS- och polischef i distriktet Galizien i Generalguvernementet med säte i Lemberg.^[1] Under Thiers ledarskap inleddes i Galizien öppnandet av massgravar och brännandet av lik på stora bål för att försöka förinta spåren efter nazisternas massmord på judar. Thier lät även stänga tvångsarbetslägret Janovska och mörda dess interner.^[2]

Thier greps den 22 juli 1945 och utlämnades till Polen. Han dömdes till döden den 10 december 1948. Källorna är inte samstämmiga beträffande Thiers död den 12 juli 1949. Antingen avled han av naturliga orsaker i häktet,^[2] eller så blev han avrättad.^[3]

Befordringshistorik

Theobald Thiers befordringshistorik^[4]

• SS-Obersturmführer: 8 maj 1935
• SS-Hauptsturmführer: 20 april 1936
• SS-Sturmbannführer: 1 maj 1937
• SS-Standartenführer: 1 november 1938
• SS-Oberführer: 9 november 1940
• SS-Brigadeführer und Generalmajor der Polizei: 9 november 1942

Utmärkelser

Theobald Thiers utmärkelser^[4]

Första världskriget

• Järnkorset av andra klassen
• Såradmärket i svart
• Ärekorset (Ehrenkreuz des Weltkrieges)

• Landesorden
• Tyska riksidrottsutmärkelsen i guld

Andra världskriget

• Krigsförtjänstkorset av första klassen med svärd
• Krigsförtjänstkorset av andra klassen med svärd
• Tilläggsspänne till Järnkorset av andra klassen
• SS Hederssvärd (Ehrendegen Reichsführer-SS)
• SS-Ehrenring (SS-Totenkopfring)

Referenser

Noter

1. Pohl 1996, s. 357.
2. Klee 2007, s. 622.
3. Miller, Michael D.; Collins, Gareth. ”Allgemeine-SS, Waffen-SS und Polizei casualties in WW II” (på engelska). Axis Biographical Research. Arkiverad från originalet den 26 oktober 2009. https://www.webcitation.org/5knxaU2kJ?url=http://www.geocities.com/~orion47/CROISIER/Waffen-SS_Casualties.htm. Läst 26 oktober 2009.
4. Miller, Michael D.; Collins, Gareth. ”SS-Brigadeführer & Generalmajor der Polizei (T–Z)” (på engelska). Axis Biographical Research. Arkiverad från originalet den 28 oktober 2009. https://web.archive.org/web/20091028181123/http://geocities.com/~orion47/SS-POLIZEI/SS-Brigf_T-Z.html. Läst 14 juli 2015.

Tryckta källor

• Klee, Ernst (2007) (på tyska). Das Personenlexikon zum Dritten Reich (2). Frankfurt am Main: Fischer Taschenbuch Verlag. ISBN 978-3-596-16048-8
• Pohl, Dieter (1996) (på tyska). Nationalsozialistische Judenverfolgung in Ostgalizien 1941-1944: Organisation und Durchführung eines staatlichen Massenverbrechens. München: Oldenbourg. ISBN 3-486-56233-9
• Sandkühler, Thomas (1996) (på tyska). "Endlösung" in Galizien: der Judenmord in Ostpolen und die Rettungsinitiativen von Berthold Beitz 1941–1944. Bonn: Dietz. ISBN 3-8012-5022-9

Företräddes av Konstantin Kammerhofer	SS- och polischef Kaukasien-Kuban 1942–1943	Efterträddes av —
Företräddes av —	SS- och polischef Kertsch-Tamanhalbinsel 1943–1943	Efterträddes av —
Företräddes av Willi Ost	SS- och polischef Lemberg (Galizien) 1943–1944	Efterträddes av Christoph Diehm
Företräddes av Julian Scherner	SS- och polischef Krakau 1944–1945	Efterträddes av —