Tadeusz Czacki
From Wikipedia, the free encyclopedia
Tadeusz Czacki, född 28 augusti 1765 i Poryck, Volynien, död 8 februari 1813 i Dubno, var en polsk greve och skriftställare.
Tadeusz Czacki | |
Född | 28 augusti 1765[1][2][3] Porytsk |
---|---|
Död | 8 februari 1813[1][2][3] (47 år) Dubno, Ukraina |
Begravd | Porytsk |
Andra namn | T. C. |
Medborgare i | Polsk-litauiska samväldet och Kejsardömet Ryssland |
Sysselsättning | Historiker |
Barn | Maria Czacka Wiktor Czacki |
Föräldrar | Feliks Czacki Katarzyna Karolina Małachowska |
Utmärkelser | |
Knight of the Order of Saint Stanislaus (1786) Vita örnens orden (1792) | |
Redigera Wikidata |
Czacki förlorade, efter Polens andra delning (1793), sina gods och slog sig då ned som lärare i Kraków, men återfick sedermera av kejsar Paul I sin egendom och verkade därefter ivrigt för folkundervisningens och nationalkänslans höjande i de gammalpolska provinserna, särskilt genom inrättande av gymnasium och bibliotek i Kremenets och Kiev (1811 och 1812).
På grund av sitt polsknationella reformeringsnit blev han i Sankt Petersburg framställd som en "ungdomens förförare"; men han visste försvara sig så väl, att tsar Alexander I 1807 utnämnde honom till vice kurator för den offentliga undervisningen i de västra guvernementen. Czackis förnämsta arbete är O litewskich i polskich prawach (1800), vilket handlar om de polsk-litauiska lagarna.