São Cristóvão

São Cristóvão är en stad och kommun i delstaten Sergipe i östra Brasilien. Den är en förortskommun till Aracaju och har cirka 85 000 invånare.

För andra betydelser, se São Cristóvão (olika betydelser).

São Cristóvão
Kommun
Historiskt konventområde i São Cristóvão.
Flagga Kommunvapen
Land	Brasilien
Delstat	Sergipe
Koordinater	11°00′54″S 37°12′21″V
Area
- kommun	436,86 km²[1]
Folkmängd
- centralort	66 665 (1 augusti 2010)[1]
- kommun	85 814 (1 juli 2014)[1]
Befolkningstäthet
- kommun	196 invånare/km²
Geonames	6320717
Kommunens läge i delstaten. Kommunens läge i delstaten.
Webbplats: http://www.saocristovao.se.gov.br/

Världsarv

São Franciscotorget i staden São Cristóvão
Geografiskt läge
Koordinater	11°00′58″S 37°12′36″V
Plats	São Cristóvão
Land	Brasilien
Region*	Latinamerika och Karibien
Data
Typ	Kulturarv
Kriterier	ii, iv
Referens	1272
Historik
Världsarv sedan	2010  (34:e mötet)
* Enligt Unescos indelning.

Historia

Staden grundades av portugiserna som ett av de första kolonisationsförsöken i Sergipe, vilket gör staden till Brasiliens fjärde äldsta. Stadsutvecklingen skedde efter portugisisk urban modell, vilken innebar att den delades upp i två delar: en övre del, som fungerade som administrativt centrum, och en lägre del där hamnen och fabrikerna var placerade, och där låginkomsttagarna bodde.^[2] Staden var delstatshuvudstad fram till 1855, då delstatspresidenten Inácio Joaquim Barbosa flyttade den till Aracaju.

1967 utsågs staden till ett nationalmonument för att bibehålla dess koloniala arkitektur. Bland de skyddade byggnaderna finns en kyrka från 1693, sjukhuset från 1600-talet, ett kapell från 1751, en kyrka från 1766 och flera andra viktiga kyrkor från 1700-talet.

Världsarvet

2010 fick São Franciscotorget i São Cristóvão status som världsarv.^[3]

Ekonomi

Staden är en hamnstad och huvudsakliga industrier är sockermalning och -destillering.

Referenser

1. Instituto Brasileiro de Geografia e Estatística, ftp-arkiv med nedladdningsbar statistik Läst 14 februari 2015.
2. Brazilian Tourism portal Arkiverad 11 juni 2009 hämtat från the Wayback Machine.
3. ”World Heritage Committee inscribes three new cultural sites, three natural sites and one extension on World Heritage List” (på engelska). UNESCO World Heritage Centre. http://whc.unesco.org/en/news/645. Läst 2 augusti 2010.