Sveriges ståndsriksdag
lagstiftande institution i Sverige från 1400-talet fram till representationsreformen 1866 / From Wikipedia, the free encyclopedia
Ståndsriksdagen eller Rikets ständer (Riksens ständer alt Svea rikes ständer) som från början av 1600-talet blev det officiella namnet på riksdagen som institution i Sverige.
Kammare | |
---|---|
Enkammarsystem · Tvåkammarsystem Trekammarsystem · Flerkammarsystem Överhus (Senat) · Underhus | |
Parlament | |
Parlamentarism · Parlamentsgrupp Parlamentsledamot · Internationella parlament | |
Parlamentariskt styrelsesätt | |
Kommitté · Kvorum · Motion (Misstroendeförklaring) | |
Typer | |
Kongress (Kongressledamot) · Kommunestyre (Rådman) · Ståndriksdag (Stånd) | |
Lagstiftande församlingar i erkända stater |
Den svenska ståndsriksdagen var en riksdag som tillkom under 1400-talet och existerade fram till representationsreformen 1866. Denna var indelad i fyra stånd: adel, präster, borgare och bönder. Dessa sammanträdde och röstade var för sig, men sammanhölls av Konungen. Deras sammanträden, så kallade riksdagar, varade i början av ståndsriksdagens tid under några veckor och det kunde gå flera år mellan riksdagarna. Senare bestämdes att riksdag skulle hållas vart tredje år och riksdagarna blev allt längre. Under frihetstiden (1720–1772) hölls mycket långa riksdagar.[förtydliga]