Sveriges invandring och utvandring
migration till och från Sverige / From Wikipedia, the free encyclopedia
Sveriges invandring och utvandring är migration av människor till och från Sverige historiskt såväl som i nutid. Registrering av in- och utvandring började först under senare delen av 1800-talet. Tidigare in- och utvandring kan studeras med hjälp av släktforskning, historisk forskning, arkeologi och populationsgenetik. Detta har resulterat i ny kunskap om hur olika migrationsströmmar från olika väderstreck under historiens gång har bidrag till den kulturella och genetisk blandning som utgör svenskarnas ursprung, och även hur svenskättlingar och utlandssvenskar har slagit sig ned i olika delar av världen. Sveriges migrationspolitik och nivåer av in- och utvandring har varierat kraftigt genom historien. Under långa perioder förekom inga större folkförflyttningar över gränserna, men omfattande migration har tidvis skett mellan rikets västra och östra halva (dagens Finland). En omfattande utvandring till Nordamerika skedde kring sekelskiftet år 1900, särskilt åren 1880–1893. Sveriges invandring kom igång sent i jämförelse med invandringen till de gamla kolonialmakterna, men har varit stor jämfört med andra länder i Europa sedan sent 1900-tal. Efter andra världskriget skedde en successivt ökande arbetskraftsinvandring. Asylinvandringen hade toppar år 1994 till följd av Jugoslavienkrigen, 2006 till följd av Irakkriget, 2015 till följd av migrationskrisen i Europa, främst i spåren av inbördeskriget i Syrien. Som en följd av Ukrainakriget kom det från 2022 ett stort antal flyktingar som fick tillfälliga uppehållstillstånd enligt EU:s massflyktsdirektiv. De vanligaste typerna av uppehållstillstånd under perioden 2010–2019 var, i fallande ordning, arbetsmarknadstillstånd, asyl samt anhöriga till dem med arbetsmarknadstillstånd.[2][3]
- Se även: Sveriges invandringspolitik
Diagrammet är tillfälligt inaktiverat. Grafer inaktiverades den 18 april 2023 på grund av programvaruproblem. |