Loading AI tools
svensk språkforskare Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Ingrid Susanna Angéus Kuoljok, född den 12 juli 1939 i Porjus, Jokkmokks församling Norrbottens län, död den 28 oktober 2009 i Frösåkers församling, Uppsala län, var en svensk språkforskare och en av de främsta förespråkarna för lulesamiska[3].
Susanna Angéus-Kuoljok | |
Född | 12 juli 1939 Jokkmokks kommun[1], Sverige |
---|---|
Död | 28 oktober 2009 |
Medborgare i | Sverige |
Sysselsättning | Författare |
Utmärkelser | |
Samerådets hederspris (2008)[2] | |
Redigera Wikidata |
Kuoljok föddes i Tjiengalluokta, en vik i Porjus, Jokkmokks församling.[3] Hon gjorde de första små utredningarna i sitt modersmål lulesamiska på 1970-talet i Jokkmokk.[3] Några år senare skapade hon egna läroböcker och texter för andras studier. Hon blev lärare i samiska språkkurser på akademisk nivå.
Hon gick vidare till viktiga samiska uppdrag. Från 1983 var hon studierektor och forskningassistent vid den finsk-ugriska avdelningen på Uppsala universitet.[3] I några år var hon arkivarie för de samiska samlingarna i Dialekt-, ortnamns- och folkminnearkivet (DAUM) i Umeå. Så småningom utforskade hon den mer komplicerade samiska grammatiken, vilket resulterade i hennes doktorsavhandling Nominalavledningar på ahka i lulesamiskan. Den gav henne en filosofie doktorsexamen 1997.
Några år senare ingick hon i kommittén för en nyöversättning av Nya testamentet till lulesamiska. Samer från Jokkmokk och Tysfjord deltog, och den blev färdig 2003[3]. Det är i textmängd det största språkprojektet på lulesamiska. Projektet följdes upp med en psalmbok på lulesamiska 2005[3]. Den innehåller även alla kyrkårets texter. Koralboken kom 2006[3].
När hon blev medlem i kommittén för en statlig utredning av Sveriges anslutning till minoritetsspråkstadgan (Europeisk stadga om landsdels- eller minoritetsspråk) 1995,[3] arbetade hon för att denna också skulle omfatta språken söder om Arjeplog. Detta ledde till att även språk som sydsamiska och umeåsamiska kunde få officiellt stöd.[3]
2008 fick hon Samerådets ärespris.[4]
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.