Stora Tuna landskommun

Stora Tuna landskommun var mellan 1863 och 1971 en kommun i Kopparbergs län med Romme som centralort. Kommunen är idag en del av Borlänge kommun.

Stora Tuna landskommun Före detta kommun
Kommunhuset för landskommunen
Kommunens vapen.
Land	Sverige
Landskap	Dalarna
Län	Dalarnas län
Kommun, nu	Borlänge kommun
Centralort	Romme
Inrättad	1 januari 1863
ur	Stora Tuna socken
Utbrutet	Domnarvets landskommun (1929) Borlänge köping (1898)
Införlivat	Torsångs landskommun (1952)
Upphörd	31 december 1970
Uppgått i	Borlänge kommun
Befolkning, areal
Areal	591 kvadratkilometer (1952)
Läge
Kommunen i länet.
Koordinater	60°26′26″N 15°29′39″Ö
Utsträckning	SCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
Tingslag	Falu domsagas södra tingslag (1889-01-01–) Stora Tuna med Gustafs tingslag (–1888-12-31)
Koder och länkar
Kommunkod	2012
Redigera Wikidata

Administrativ historik

Kommunen inrättades i Stora Tuna socken i Dalarna när 1862 års kommunalförordningar trädde i kraft den 1 januari 1863. Det område som idag utgör Borlänge centrum ingick i Stora Tuna. Borlänge var år 1863 bara namnet på en mindre by, en av många sådana byar på Tunaslätten, som låg där Bygatan ligger idag.

I landskommunen uppstod det efterhand två municipalsamhällen. Det första, Borlänge municipalsamhälle, inrättades den 29 maj 1891 och bröts ut den 1 januari 1898 för att bilda Borlänge köping. Det andra, Domnarvets municipalsamhälle, inrättades den 27 februari 1925 och bröts ut den 1 januari 1929 för att bilda Domnarvets landskommun.

Vid kommunreformen 1 januari 1952 inkorporerades Torsångs landskommun.

Landskommunen upphörde den 1 januari 1971 då den uppgick i Borlänge kommun.^[1]

Kyrklig tillhörighet

I kyrkligt hänseende tillhörde kommunen Stora Tuna församling. Den 1 januari 1952 tillkom Torsångs församling.

Kommunvapnet

Blasonering: Sköld, kluven av guld, vari en blå pilbåge, och blått, vari en yxa av guld.

Vapnet antogs 1943.

Även Torsångs landskommun hade ett vapen som upphörde att gälla redan 1952 i samband med sammanläggningen med Stora Tuna.

• 
  Torsångs landskommun
  (1945-1951)

Geografi

Stora Tuna landskommun omfattade den 1 januari 1952 en areal av 590,60 km², varav 545,20 km² land.^[2]

Tätorter i kommunen 1960

Tätort	Folkmängd
Borlänge, del ava	&&&&&&&&&&&04005.&&&&&04 005
Romme	&&&&&&&&&&&01972.&&&&&01 972
Idkerberget	&&&&&&&&&&&&0700.&&&&&0700
Ornäs	&&&&&&&&&&&&0438.&&&&&0438
Halvarsgårdarna	&&&&&&&&&&&&0300.&&&&&0300
Repbäcken	&&&&&&&&&&&&0262.&&&&&0262
Tuna-Hästberg	&&&&&&&&&&&&0252.&&&&&0252
Matsknutsgårdarna	&&&&&&&&&&&&0232.&&&&&0232
Tylla	&&&&&&&&&&&&0201.&&&&&0201

Tätortsgraden i kommunen var den 1 november 1960 65,6 procent.^[3]

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Stora tuna landskommun 1925-1970
År			Invånare
1925			11 984
1930			9 028
1935			9 107
1940			8 890
1945			9 325
1950			9 715
1955			11 342
1960			12 919
1965			13 005
1970			13 979
Källa: SCB-Folkmängd 1920-1970.

Politik

Mandatfördelning i valen 1938-1966

Valår	V	S	SP	C	FP	KD	M	Grafisk presentation, mandat och valdeltagande	TOT	%	Könsfördelning (M/K)
1938		13	1	11	3		2	13 11 3 2	30		30
1942		13		12	3		2	13 12 3 2	30		29
1946	2	12		12	3		1	2 12 12 3	30		29
1950		19		13	7		1	19 13 7	40	75,1	37
1954	1	17		12	7		3	17 12 7 3	40	67,7	36
1958	1	18		13	4		4	18 13 4 4	40	69,8	33 7
1962	1	19		12	5		3	19 12 5 3	40	73,8	34 6
1966	3	14		14	5	1	3	3 14 14 5 3	40	81,0	34 6
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Kommunalfullmäktiges ordförande

• 1919-1923 J. Albert Eriksson
• 1923-1928 Ejnar Lindbärg
• 1928-1942 Janne Hellberg
• 1942-1970 Thure Oskarsson

Källa till listan:^[4]

Kommunalförvaltningen

Stora Tuna landskommun var organiserad med följande styrelser, nämnder och utskott.

Styrelser

• Folkskolestyrelsen (-1971)
  Styrelse med tretton ledamöter, de fyra skolnämnderna arbetade under styrelsens styrning.

Nämnder

• Bespisningsnämnden (-1971)
  Arbetade med att tillhandahålla mat av god kvalité till skolelever och personal.

• Fastighetsnämnden (-1957)
  Förvaltning inom kommunen vilken beslutat inom området vatten, avlopp och underhåll av fastigheter. Nämnden bestod av sex ledamöter som även tillhörde kommunalnämnden. Ursprungligen var Fastighetsnämnden en kommitté med fick sedan utökade befogenheter inom området. Då nämnden inte hade någon instruktion som reglerade dess arbete, och då ärenden från kommunens övriga nämnder kolliderade med dess arbete, valde kommunen att låta denna nämnd upphöra år 1957.

• Förvaltningsnämnden (-1971)
  Skötte bland annat reparationer av skolbyggnader och nybyggnationer.

• Hemhjälpsnämnden (-1971)
  Motsvarar dagens hemtjänst. Nämnden tillhandahöll hemhjälp genom egen anställd personal.

• Musiknämnden (-1971)
  Bedrev en frivillig musikundervisning genom kommunens skolor, läsåret 1955-1956 deltog 340 elever.

• Socialnämnden (-1971)
  Bestod av nio ledamöter. Dessa arbetade med sociala frågor kring kommunens invånare och beslutade bland annat om frågor kring äldrevården, och ekonomiska problem.

• Undervisningsnämnden (-1971)
  Tog fram undervisningsmateriel och skapade Stora Tuna kommuns skolfilmsarkiv, samt införskaffade modern utrustning för film, band och radio.

Utskott

• Arbetsutskottet (-1971)
  Var ett förvaltningsutskott med uppgift att samordna det kommunala arbetet.

Byggnadsverk

• Stora Tuna kyrka

Fotnoter

^a Tätorten Borlänge var delad mellan Stora Tuna landskommun (4 005 inv.) och Borlänge stad (26 061 inv.)

1. Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
2. SCB Folkräkningen 1950 del 1 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine. sida 170 i pdf:en
3. SCB Folkräkningen 1960 del 2 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine. sida 38 & 40 i pdf:en
4. ”Stora Tuna”. Borlänge kommun. Arkiverad från originalet den 14 mars 2013. https://web.archive.org/web/20130314130141/http://www.borlange.se/templates/BlgPage____9189.aspx. Läst 13 oktober 2013.

• Se kartdata överlagrat på OSM (Kartdata)

Wikipedia:KML/Stora Tuna landskommun