Stor blåklocka

Stor blåklocka (Campanula persicifolia L.) är en flerårig ört i familjen klockväxter.

Stor blåklocka
1 Jordstammen och dess utlöpande grenar samt en stjälkbas och några luftskott 2 Blomställning 3 Befruktningsdelarna (sedan kronan borttagits), de avskurna foderbladen nederst, därovan de breda finhåriga, violettblå ståndarbaserna som täcker honungen, därefter de fem redan överblommade ståndarna och överst stift och märkena. Förstoring 3 × 4 Ett parti av fröhusväggen med en glugg för fröpridningen och dess lucka, uppslagen. Förstoring 7 × 5 Frö. Förstoring 15 ×
Systematik
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Växter Plantae
Division	Fröväxter Spermatophyta
Underdivision	Gömfröväxter Angiospermae
Klass	Trikolpater Eudicotyledonae
Ordning	Asterordningen Asterales
Familj	Klockväxter Campanulaceae
Släkte	Blåklockssläktet Campanula
Art	Stor blåklocka C. persicifolia
Vetenskapligt namn
§ Campanula persicifolia
Auktor	L.

Beskrivning

Den stora blåklockan kan bli mellan 60 och 100 cm hög. Dess klockliknande, vanligen blå blommor, kan bli 3,5 centimeter långa och sitter i glesa klasar på upprätta stjälkar. Blomningen inträffar under högsommaren.

Stjälkarna är många och utgår från en krypande jordstam. Bladen är smala och lansettformade. Stor blåklocka saknar den bladrosett nära marken som finns hos släktingen liten blåklocka.

Pistillens märken kan bli över 1 cm långa.

Fröet har tre rum, och i vardera rummet finns en lucka som öppnar sig såsom på ett gångjärn och släpper ut fröet när det mognat.

Kromosomtal 2n = 16.

Habitat

Stor blåklocka förekommer i Europa, österut till Turkiet och Uralbergen i Ryssland, utom i trakterna närmast Medelhavet, Island och Färöarna. Den finns även på några platser i västra Sibirien och Centralasien.

I Sverige är den allmän från Skåne och norrut till Uppland, men kan även sällsynt hittas hela vägen upp till Ångermanland.

Utbredningskartor

• Norden
• Norra halvklotet

Platser markerade med "o" avser adventivväxt, d v s lokaler där stor blåklocka förekommit tillfälligt.

Biotop

Lövängar, sluttningar, skogsbryn och andra öppna platser.

Gynnas av lerig och gärna något kalkhaltig, näringsrik mark.

Användning

Stor blåklocka uppskattas för sitt dekorativa utseende och förekommer som odlad prydnadsväxt i trädgårdar. Den finns som odlad i många olika former, till exempel med vita eller dubbla blommor. Blåklockorna odlades förr vid klostren. Rötter och blad åts i sallader och stuvningar och av bladsaften bereddes ett blått bläck. Tillsatte man alun blev det grönt^[1]

Etymologi

• Släktnamnet härleds från latin campana = klocka.
• Artepitet härleds från latin persicum = persika och folium = blad. Persicifolia ska sålunda tolkas som persikobladig med syftning på att utseendet på stor blåklockas blad liknar persikoblad.

Bygdemål

Namn	Trakt	Förklaring
Stoore klockor
Storklocka
Syssla	Kalmar län
Björnbjälla	Svenskfinland	Bjälla = Bjällra
Prästklocka

Bilder

• 
• 
  Variant Campanula persikofolia alba
  (Alba är latin för vit)
• 
  Pistillen har tre märken, vilket medför att tre rum bildas i fröhuset med 1 frö i vardera rummet
• 
  Stor blåklocka, odlad form
• 
  Blå och vit form, odlad

Referenser

• Lundevall, Carl-Fredrik & Björkman, Gebbe. Vilda växter i Norden, 2007, ICA bokförlag (s. 272).

Noter

1. Ljungqvist, Kerstin (2006). Nyttans växter.

Externa länkar

• Den virtuella floran
• Wikimedia Commons har media som rör Stor blåklocka.
  Bilder & media