![cover image](https://wikiwandv2-19431.kxcdn.com/_next/image?url=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/0d/Alcippe_chrysotis_mist_net.jpg/640px-Alcippe_chrysotis_mist_net.jpg&w=640&q=50)
Slöjnät
zoologisk utrustning / From Wikipedia, the free encyclopedia
Ett slöjnät[1] är ett nät som används för att fånga fåglar, fladdermöss och andra flygande djur. Det vanligaste användningsområdet är i samband med ringmärkning av fåglar. Ett slöjnät är vanligtvis 6-18 meter långt och ungefär 2 meter högt, bestående av tunt, relativt finmaskigt nät indelat med tenar till längsgående våder. Slöjnätet spänns mellan två eller fler stolpar och i rätt habitat är det tunna nätet svårt att se. När ett djur flyger in i nätet bildar våderna en ficka i vilken djuret hamnar. Fångst med hjälp av slöjnät kan användas för fastställa vilka arter som förekommer i den undersökta regionen och tillsammans med data om nätets uppställningsplats även ge information om djurens levnadssätt [2][3].
![Thumb image](http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/0d/Alcippe_chrysotis_mist_net.jpg/640px-Alcippe_chrysotis_mist_net.jpg)
![Thumb image](http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c0/Furled_mist-net_-_geograph.org.uk_-_1329649.jpg/320px-Furled_mist-net_-_geograph.org.uk_-_1329649.jpg)
Användning av slöjnät uppkom i Japan och blev under 1950-talet en vanlig undersökningsmetod i andra delar av världen, där de till stor del kom att föredras istället för Helgolandsfällor och andra fälltyper i samband med ringmärkning[4]. De ursprungliga japanska näten tillverkades av silke men silket har senare blivit ersatt av andra material, exempelvis nylon eller polyester.[5]
I Sverige krävs tillstånd, licens, från Ringmärkningscentralen vid Naturhistoriska riksmuseet för att använda slöjnät för fångst av fåglar.