Slaget vid Narva var en del av andra världskriget och stod mellan styrkor från Hitlers Nazityskland och Stalins Sovjetunionen.
- För andra betydelser, se Slaget vid Narva (olika betydelser).
Snabbfakta Ägde rum, Plats ...
Slaget vid Narva |
Del av östfronten under andra världskriget |
|
Ägde rum |
2 februari – 10 augusti 1944 |
Plats |
Narva, Estland |
Resultat |
Avgörande tysk seger |
|
Stridande |
Tyskland
|
Sovjetunionen |
Befälhavare och ledare |
Johannes Friessner |
Leonid Govorov |
Styrka |
123 541 man[1] 32 stridsvagnar[2] 137 flygplan[1] |
200 000 man[2][3] 2500 infanterikanonvagnar 100 stridsvagnar[4] 800 flygplan[1] |
Förluster |
14 000 döda eller saknade 54 000 skadade eller sjuka |
Flerdubbel högre än de tyska styrkorna[n 1] 300 stridsvagnar 230 flygplan[2] |
Mart Laar har i sin bok Sinimäed 1944: II maailmasõja lahingud Kirde-Eestis lagt fram en indirekt syn på de sovjetiska förlusterna för striderna. Enligt uppgifter från Stavka var, Leningradfrontens totala antalet förluster år 1944, 665 827 man, 145 102 av dem döda eller saknade. Andelen för slaget runt Narva är okänt men med tanke på operationens längd är Laars siffror ungefär hälften av de dokumenterade 56 564 döda eller saknade och 170 876 skadade eller sjuka i Leningrad–Novgorod-offensiven under slaget vid Narva. Detta är i enlighet med F. Paulmans uppskattning som i Ot Narvy do Syrve uppgav att 2:a stötarmén förlorade över 30 000 trupper vid Narvas brohuvuden under februari. Drar man av förluster i operationerna under Leningrad–Novgorod-offensiven som genomfördes på andra håll, förlusterna under slagen i Finland och den baltiska offensiven, uppgår Laars totala siffra av sovjetiska förluster i slaget vid Narva till ungefär 100 000 döda eller saknade och 380 000 skadade eller sjuka. "Bekostnaden av nästan 500 000 man" bekräftas i boken Battle in the Baltics 1944–1945 av I. Baxter.
|
Stäng