![cover image](https://wikiwandv2-19431.kxcdn.com/_next/image?url=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/47/Scordisci_state.png/640px-Scordisci_state.png&w=640&q=50)
Skordisker
From Wikipedia, the free encyclopedia
Skordisker, på latin scordisci, var en keltisk[1][2][3][4] stam, enligt vissa källor av thrakisk[5] eller illyrisk[6] härkomst. En annan teori är att skordiskerna skulle ha utgjort en stamsymbios av keltiska, illyriska och thrakiska kulturelement.[7] De bebodde området i nuvarande norra Serbien, Ungern, östra Kroatien, nordöstra Bosnien och Hercegovina, samt delar av dagens Rumänien och Bulgarien. Skordiskerna etablerade sig i allra högsta grad mellan floderna Sava, Drava och Donau.
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2023-04) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
![](http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/47/Scordisci_state.png/640px-Scordisci_state.png)
Antikens författare berättar, att skordiskerna var blodtörstiga och utförde människooffer.[8]
De kom 179 f.Kr. i strid med romarna genom att bistå den makedoniske kungen Perseus, och stridigheterna fortsattes länge. M. Cosconius slog dem 135, Sextus Pompeius, måhända Cn. Pompeius Magnus' farfar, stupade i krig med dem 118. De besegrade 114 Caius Porcius Cato, men blev 107 slagna av Quintus Minucius Rufus. De vågade sig till och med på att plundra templet i Delfi, men Scipio Asiaticus slog dem fullständigt 88 f.Kr. och drev dem över Donau. Även från dessa trakter utdrevs de slutligen av dakerna. De omnämns ännu på kejsar Hadrianus' tid.