Skelettsmärta
From Wikipedia, the free encyclopedia
Skelettsmärta eller ostealgi (latin: ostealgia, osteodynia, dolores osteocopi[1]) , är smärta från skelettet. Det uppkommer till följd av ett flertal olika sjukdomar eller tillstånd.[2] Skelettsmärta tillhör en grupp av djup, somatisk smärta som vanligen upplevs som molande värk som är svår att lokalisera. Detta i motsats till smärta som utlöses av smärtreceptorer i exempelvis huden. Det kan ha flera möjliga orsaker, allt från stressfraktur till skelettcancer[3][4] eller D-vitaminbrist.
Det har länge varit känt att skelettet har sensoriska nervceller. Dessas anatomi har emellertid varit ofullständigt förstådd, eftersom skelett och nervvävnad har så olikartade egenskaper.[5] Mer nyligen har det börjat stå klart vilket slags nerver som finns i skelett.[6][7] Benhinnan är mycket smärtkänslig, och en vanlig orsak till smärta vid tillstånd som fraktur, artros, med mera. Dock är det nervceller i bindvävshinnan i den inre delen av benet (endosteum) och Haverska kanalen som orsakar skelettsmärta vid vissa sjukdomar som benvävsuppmjukning, benvävsdöd, och andra bensjukdomar.[8] Med andra ord finns flera typer av skelettsmärta, med flera möjliga källor och ursprung.