![cover image](https://wikiwandv2-19431.kxcdn.com/_next/image?url=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/31/Saxaul_Sparrow.jpg/640px-Saxaul_Sparrow.jpg&w=640&q=50)
Saxaulsparv
fågelart i familjen sparvfinkar / From Wikipedia, the free encyclopedia
Saxaulsparv[2] (Passer ammodendri) är en centralasiatisk tätting i familjen sparvfinkar (Passeridae) som med sin längd på 14–16 centimeter och vikt på 25–27 gram är en av de allra största arterna i familjen. Den har en grå och sandfärgat brun fjäderdräkt med ljusbrun tars. Honan har inte en lika anslående dräkt som hanen, bland annat saknar hon den svarta teckningen på huvudet, men hon är ändå så pass distinkt att arten, i alla dräkter, är svår att förväxla med andra arter. Den har ett jämförelsevis mjukt och musikaliskt kvittrande lockläte, och övriga läten utgörs av sång och överflygningsläte.
Saxaulsparv Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
![]() | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass | Fåglar Aves |
Ordning | Tättingar Passeriformes |
Familj | Sparvfinkar Passeridae |
Släkte | Passer |
Art | Saxaulsparv P. ammodendri |
Vetenskapligt namn | |
§ Passer ammodendri | |
Auktor | Gould, 1872 |
Utbredning | |
![]() Saxaulsparvens ungefärliga utbredningsområde. | |
Synonymer | |
Passer ammodendri Severtsov, 1873 |
Vanligtvis erkänns tre underarter vilka skiljs åt genom fjäderdräktens färgton och honans teckning på huvudet. Underarten ammodendri förekommer i de västra områdena av saxaulsparvens utbredningsområde medan stoliczkae och nigricans förekommer i de östra. Dess utbredningsområde, som tros vara uppdelat i sex förhållandevis åtskilda områden, sträcker sig från de centrala delarna av Turkmenistan till norra Gansu i Kina. Den lever i ökenområden, och föredrar platser med buskar som till exempel saxauler, i närheten av floder eller oaser.
Stora delar av dess utbredningsområde är otillgängliga för människan varför det finns få studier och säkra observationer kring många aspekter av artens ekologi. Den håller sig ofta dold i lövverk och födosöker i trädkronor och på marken. Den lever främst av frön, men även av insekter under häckningsperioden. Utanför häckningsperioden bildar den flockar, men är mindre social än andra sparvar under häckningstiden, då paren oftast häckar isolerat. Boet är ett runt knyte av torrt växtmaterial som fodras med mjukt material som fjädrar. Boet placeras oftast i håligheter i träd eller jordbankar och steniga sluttningar, men även i konstruktioner skapade av människan eller i övergivna rovfågelsbon. Oftast lägger den två kullar per häckningssäsong med fem till sex ägg i vardera. Det är främst honan som bygger boet och ruvar men båda föräldrarna tar hand om ungarna.
Trots att den har förlorat delar av sitt utbredningsområde på grund av habitatförstörelse orsakad av jordbruk bedöms arten inte vara hotad av mänsklig aktivitet.