Saufrankolin

Saufrankolin^[2] (Campocolinus schlegelii) är en fågel i familjen fasanfåglar inom ordningen hönsfåglar.^[3]

Saufrankolin Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Djur Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur Chordata
Understam	Ryggradsdjur Vertebrata
Klass	Fåglar Aves
Ordning	Hönsfåglar Galliformes
Familj	Fasanfåglar Phasianidae
Släkte	Campocolinus
Art	Saufrankolin C. schlegelii
Vetenskapligt namn
§ Campocolinus schlegelii
Auktor	Heuglin, 1863
Synonymer
Francolinus schlegelii’' Peliperdix schlegelii Schlegels frankolin Schlegelfrankolin

Utseende och läte

Saufrankolinen är en liten och bjärt färgad frankolin. Könen liknar varandra, men hanen är varmare färgad och har ett tvärbandat bröst, medan honan har V-formade teckningar över bröstet. Arten liknar vitstrupig frankolin, men skiljer bland annat på kastanjebrun rygg, orangefärgad strupe och avsaknad av rostrött i vingen i flykten. Den liknar även coquifrankolinen, men dessa överlappar inte i utbredningsområde. Lätet är distinkt, en kort serie med kacklande toner som först accelererar för att sedan falla i tonhöjd och avta.

Utbredning och systematik

Saufrankolinen förekommer på savann i Kamerun, södra Tchad, norra Centralafrikanska republiken, allra sydvästligaste Sudan samt nordvästra Sydsudan.^[4] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Släktestillhörighet

Saufrankolinen placerades fram tills nyligen i släktet Peliperdix, men genetiska studier^[5] har visat att arterna i släktet inte står varandra närmast. Vitstrupig frankolin tillsammans med vitstrupig frankolin och coquifrankolin lyfts därför allt oftare ut i ett eget släkte, Campocolinus.^[3][4]

Längre tillbaka placerades den i släktet Francolinus, men även där visade genetiska studier visar att placeringen var inkorrekt.^{[6][7][8][9][10]}

Levnadssätt

Saufrankolinen hittas i savann och skogslandskap med tjockt gräs. Den ses vanligen i par eller smågrupper. Arten är vanligen skygg och tillbakadragen.

Status

Arten har ett stort utbredningsområde och beståndet anses vara stabilt. Internationella naturvårdsunionen IUCN listar den därför som livskraftig (LC).^[1]

Namn

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar den tyske ornitologen Herman Schlegel (1804-1884).^[11] Fram tills nyligen kallades den schlegelfrankolin även på svenska, men justerades 2022 till ett enklare och mer informativt namn av BirdLife Sveriges taxonomikommitté.^[2]

Ornitologen Hermann Schlegel som gett namn åt fågeln.

Noter

1. Birdlife International 2016 Campocolinus schlegelii . Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2022-2. Läst 26 december 2022.
2. ”Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter – september 2022”. BirdLife Sverige. https://birdlife.se/tk/svenska-namn-pa-varldens-faglar/. Läst 29 september 2022.
3. Gill F, D Donsker & P Rasmussen  (Eds). 2021. IOC World Bird List (v11.2). doi :  10.14344/IOC.ML.11.2.
4. Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, S. M. Billerman, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2021. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2021 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2021-08-11
5. Kimball RT, PA Hosner & EL Braun. 2021. A phylogenomic supermatrix of Galliformes (Landfowl) reveals biased branch lengths. Molecular Phylogenetics and Evolution. 158: 107091.
6. Bloomer, P. & Crowe, T.M. (1998) Francolin phylogenetics: molecular, morphobehavioral, and combined evidence. Mol. Phyl. & Evol. 9(2): 236–254.
7. Crowe, T.M., R.C.K. Bowie, P. Bloomer, T.G. Mandiwana, T.A.J. Hedderson, E. Randi, S. Pereira, and J. Wakeling (2006a), Phylogenetics, biogeography and classification of, and character evolution in, gamebirds (Aves: Galliformes): Effects of character exclusion, data partitioning and missing data, Cladistics 22, 495-532.
8. Crowe, T.M., P. Bloomer, E. Randi, V. Lucchini, R. Kimball, E. Braun, and J.G. Groth (2006b), Supra-generic cladistics of landfowl (Order Galliformes), Acta Zool. Sinica 52, S358-S361.
9. Meng, Y., B. Dai, J. Ran, J. Li, B. Yue (2008), Phylogenetic position of the genus Tetraophasis (Aves, Galliformes, Phasianidae) as inferred from mitochondrial and nuclear sequences, Biochem. Syst. Ecol. 36, 626-637.
10. Mandiwana-Neudani, T.G., R.C.K. Bowie, M. Hausberger, L. Henry, and T.M. Crowe (2014), Taxonomic and phylogenetic utility of variation in advertising calls of francolins and spurfowls (Galliformes: Phasianidae), Afr. Zool. 49, 54-82.
11. Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar



• Wikispecies har information om Campocolinus schlegelii.
  Artförteckning
• Läten på xeno-canto.org