tysk fotograf och konstnär Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Sascha Weidner, född 1 augusti 1974[2] i Georgsmarienhütte, död 9 april 2015[2] i Norden[3], var en tysk fotograf och konstnär. Hans samlade arbete avhandlar skapandet av en radikalt subjektiv bildvärld.[4] Hans verk har ställts ut och publicerats internationellt.
Sascha Weidner | |
![]() | |
Född | 1 augusti 1974 Georgsmarienhütte, Tyskland |
---|---|
Död | 9 april 2015 (40 år) Norden, Tyskland |
Medborgare i | Tyskland |
Utbildad vid | Hochschule für Bildende Künste Braunschweig |
Sysselsättning | Fotograf[1] |
Webbplats | saschaweidnerestate.com/ |
Redigera Wikidata |
Sascha Weidner studerade konst och visuell kommunikation under åren 1996–2004 vid Hochschule für Bildende Künste Braunschweig.[5] 2004 studerade han konstfotografi i ett mentorskapsprogram för Dörte Eißfeld[5] innan han började arbeta som konstnär i Belm och Berlin.
Under åren 2010 till 2012 undervisade Weidner i fotografi vid Staatliche Akademie der Bildenden Künste Stuttgart och 2012 blev han invald som medlem i Deutsche Fotografische Akademie.[6]
Weidner avled i hjärtsvikt 2015.
Weidner har bland annat förärats priser och stipendium såsom Stiftungspreis für Fotokunst 2011 från Alison & Peter Klein Foundation[7] och Junger Kunstpreis für Film- und Medienkunst Berlin av Konstakademin i Berlin 2010.[8] Hans arbeten har visats både nationellt och internationellt i ett mångtal soloutställningar såväl som grupputställningar.
Weidner beskrev sig själv som en ”romantiskt känslig resenär” och hans bilder är starkt subjektiva.[9] Fotografi var för honom en konstnärlig uttrycksform för att sammanväva verkligheten med egna inre bilder. Ur hans biografiska fotoresor uppkom existentiella bildberättelser.
Weidners bilder uppstod ur en ung generations livsupplevelser och är berättelser om ”insikt, längtan och visioner hos de generationer som var unga på 80-, 90- och 2000-talet”.[4] Essensen är ett melankoliskt perspektiv på världen, där det allmänna mönstret utgår från grundläggande existentiella frågor och motsatser. Han tog upp ämnen som liv och död, skönhet och förgänglighet likaväl som ursprung, identitet och självbestämmande.
Den autentiska och ärliga metod som Weidner använde sig av är förankrad i samma tradition som hos Nan Goldin, Larry Clark och Juergen Teller. Hans förståelse för komposition och färg för tankarna även till lättfullheten och transparensen i de elementära och symboliska bilderna av den japanska fotografen Rinko Kawauchi.[10]
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.