Loading AI tools
växt Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Röllika eller rölleka, Achillea millefolium (ibland felstavat Achillaea), är en art av korgblommiga växter.
| Röllika Status i världen: Livskraftig (lc) | |
 Från Herman Adolph Köhler: Köhler's Medizinal-Pflanzen (Franz Eugen Köhlers förlag, 1897)
| |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
| Ordning | Asterordningen Asterales |
| Familj | Korgblommiga växter Asteraceae |
| Släkte | Röllikesläktet Achillea |
| Art | Röllika A. millefolium |
| Vetenskapligt namn | |
| § Achillea millefolium | |
| Auktor | L., 1753 |
| Varieteter | |
| |
| Synonymer | |
| |
 Carl Lindman: Bilder ur Nordens Flora, tavla 14
| |
.svg)
Hos röllikesläktets två nordiska arter, rölleka, Achillea millefolium L. och nysört, även kallad vitpytta, Achillea ptarmica L. har både mitt- och kantblommorna vit blomkrona, hos röllikan ibland rödlätt. Korgarna är ganska små, men åtminstone hos röllikan så talrika att de tätt förenade blir till en jämntoppad samling i sammansatt kvast.
Anmärkningsvärt är kantblommornas ringa antal, ungefär fem stycken, och deras korta, breda form. I holken mellan blommorna finns ganska stora blomstödblad (jämför med släktet Anthemis), som har en svartbrun kant på samma sätt som holkfjällen. När frukterna mognar, växer blomfästet på längden, och de inre fjällen når över de yttre, och korgen får en gråbrun färg som gör att den påminner om en liten kotte. Fröna är aerodynamiskt formade så att de skall få ett större spridningsområde (flyger med vinden).
Röllika blommar hela sommaren och långt in på hösten, men ger ingen nektar. Pollineras ändå av insekter, som besöker blomman för frömjölets skull.
Förtorkade står stjälkar kvar hela vintern på samma sätt som för många andra korgväxter.
Kromosom-tal 2n = 54.
Det finns några underarter till röllika:
Mycket vanlig i hela Sverige.
I Norge går röllika på Hardangervidda upp till 1 400 m ö h.
Torra gräsmarker.
Röllikan har en stark kryddlukt eftersom den innehåller en flyktig blåfärgad olja och bitterämnet achillein.
Avkok på röllikan användes inom folkmedicinen som ett läkemedel mot diarré, smärtstillande, mot reumatism och som abortframkallande medel.
Örten är också en av de mest använda inom naturläkekonsten mot näsblödningar, antingen som örtte eller som homeopatiskt läkemedel. Den används också mot andra blödningssymptom, t ex hemorrojder, riklig menstruation eller blod i urinen. Använd växtdel är ovanjordsdelar med eller utan blommor.[1]
Om ungefär 5 cm röllekarot läggs där man har tandvärk, kommer smärtan att dämpas. [källa behövs]
Röllika anges även vara bra för att läka sår. Den av G. E. Klemming utgivna "Handskrift 7", som är en översättning av Christiern Pedersens En nøttelig Legebog ffaar ffattige och Rige, tryckt i Malmö 1533, anger: Stöt Rölika sma, med swdyt flesk, oc läg oppo saarit, hon helar wel.
Röllika har ingått i den svenska farmakopén under diverse namn:
Under Andra världskriget uppmuntrade Medicinalstyrelsen allmänheten att samla in och torka röllika och leverera till apoteken.
Röllika är ursprungligen det danska namnet på örten – via sydsvenska dialekter har det fått allmänsvensk spridning.
"Handskrift 3" från början av 1500-talet, vars text baserats på Liber Herbarium anger:
| ” | millefolium ær nese græs wpa swensko ok rølika wppo dansko.[3] | „ |
I början av 1800-talet var det svenska namnet Millefolie, efter det latinska.
Dialektalt har röllika benämnts backhumla, vilket ska skiljas från backhumle, som är ett alternativt namn för brunört.
| Namn | Trakt | Referens | Kommentar |
|---|---|---|---|
| Achillea | ? | ||
| Backhumla | Hälsingland | [4] | d) |
| Backhumle | ? | ||
| Brokskit | Jämtland | ||
| Bråssor | ? | ||
| Bryddjstuppor | Dalarna (Älvdalen) | [5] | (Kanske d)) Tuppur = toppar, avser blommorna |
| Bryggtoppa | [6] | d) Toppa = toppar, avser blommorna | |
| Farmorstobak | ? | Se Tuobas-bliommä nedan. | |
| Flengräs | Västerbotten | [7] | b) |
| Galentara | Lima | c) | |
| Galntåra, garntora | Transtrand | ||
| Gantola | Älvdalen | ||
| Garntola | Lima | [8] | c) |
| Garntora | Särna | c) | |
| Jordhumla | Uppland (Roslagen) | [4], [9] | a) |
| Jordhumle | ? | ||
| Kardusblåmma | Skellefteå | [10] | |
| Karibacka, karibacke, Kari i backa | Västmanland, Dalarna (Svärdsjö) | [4], [6] | Egentligen sammandrag av Kari[n] (Kajsa) på Backa/Backe. Oklart vilken person som åsyftas. Backa/Backe är eventuellt ett gård- eller torpnamn. |
| Karribacka | ? | ||
| Per i backa | Älvdalen, Medelpad, Västerbotten, Ångermanland | [6] | |
| Lass i tomt | Mora, Våmhus | [11] | Egentligen Lasse i tomten |
| Lass i tompt | Våmhus | [5] | |
| Läkeblomma | ? | Syftar på folkmedicinens användning för att läka sår. | |
| Milleolium | ? | Förvrängning av millefolium | |
| Nesegräs | ? | Samma ord som Näsegräs | |
| Näsägres | |||
| Näsgräs | |||
| Näsegräs | ? | Torkade och malda röllikablad har använts som tillsats i luktsnus; framkallar nysning | |
| Näsgräs | Dalarna (Falun) | [4], [2] | |
| Pestilensblomma | ? | Av latin pestilens = osund; ett ålderdomligt ord för sjukdomen pest. Här i betydelsen botemedel för den av pest drabbade. Se vidare Digerdöden. | |
| Pestilens-blommor | ? | [9] | |
| Renfana | ? | Felaktig användning i svenska örtaböcker från 1300-talet till 1500-talet: förväxling med Renfana = Tanacetum vulgare L. | |
| Rödlätta | ? | ||
| Rölökor | ? | ||
| Skogshumle | [6] | d) | |
| Snö-ört | Öland | [4], [9] | |
| Soldatört | |||
| Stengräs | Medelpad | [4], [9] | |
| Sårläka | |||
| Timmermansblomma | ? | Från växtens franska namn: Herbe aux charpentier | |
| Tuobas-bliommä | [4] | Egentligen Tobaks-blomma: Torkad röllika har använts för att i dryga ut röktobak. | |
| Tusengren | |||
| Tusenrosor | |||
| Ölgräs | ? | Används för smaksättning vid bryggning av öl. | |
| _______________ | |||
| a) Röllika har använts i stället för humle som smaksättare vid ölbryggning. b) Flengräs har fått sitt namn, därför att växten ansetts kunna bota flen, en rosartad svullnad (folkmun i Norrbotten, Östergötland); hos kor en svullnad i juvret (folkmun i Västerbotten). Ett liknande namn är fleinsgräs, som dock avser en annan art, smörblomma (Ranunculus acris), men med samma medicinska verkan. [12] c) Galentåra jämte förvrängningarna härav: galentara, gantola, garntola, garntora syftar på att blommornas ampra doft, djupt inandad, ger rinnande ögon och yrsel. d) Namnet p g a att röllika har använts i stället för humle som smaksättare vid ölbryggning. e) Syftar på att enligt grekisk mytologi Akilles soldater utnyttjade röllikans medicinska egenskaper för sårbehandling. Namnet soldatblomma ska ej förväxlas med Svenske soldaten, som avser lundkovall. | |||
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.
