QR-kod
tvådimensionell kod för optisk avläsning Från Wikipedia, den fria encyklopedin
QR-kod, från engelskans Quick Response, är en patenterad och namnskyddad standard för rutkoder, tvådimensionella koder för optisk avläsning. Den utvecklades av det japanska företaget Denso 1994 för att lösa EAN-kodens begränsningar, och blev tidigt mycket vanlig i Japan.[1] Datatermgruppen har föreslagit den svenska benämningen rutkod för QR-kod för att få en analogi med streckkoden.[2]
QR-koder har på senare tid blivit vanliga i stora delar av världen, bland annat för att olika former av rutkodsläsare finns tillgängliga eller färdiginstallerade som applikationer i de flesta mobiltelefoner[3] och surfplattor.
Även i Sverige har användningen av QR-koder ökat. Från 2012 till 2013 ökade användningen med ungefär 46 procent och det är i åldersgruppen 15–22 år som ökningen är störst.[4]
Enligt en kanadensisk undersökning år 2010 växte användningen av QR-koder mycket snabbt i Nordamerika[5] och förväntades öka även i andra delar av världen.[3][6][uppdatering behövs]
De likadana fyrkanter som finns i tre av QR-kodens hörn visar avläsningsprogrammet vilken yta som ingår, medan den streckade linjen mellan innerhörnen anger upplösningen på koden. Den fjärde, mindre fyrkanten talar om i vilken riktning avkodningen ska ske.
En QR-kod kan innehålla betydligt mer information än en endimensionell streckkod (till exempel EAN-kod) på samma yta, vilket gör att kompletta hyperlänkar och olika tecken enkelt kan inkluderas.[1]
| Enbart decimala siffror | 7 089 tecken |
| Bokstäver (versaler), siffror och andra tecken blandat |
4 296 tecken |
| Binära ord à 8 bit | 2 953 byte |
När den behövda informationsmängden är större än vad som ryms inom en QR-symbol kan flera läggas tätt intill varandra.
En del transportföretag använder QR-koder som kan innehålla adresser både till mottagare och avsändare.
QR-koder kan även innehålla kontaktuppgifter, likt ett visitkort. Koden kan då scannas in till en elektronisk adressbok och automatiskt lägga till uppgifter såsom namn, telefonnummer och adresser. I och med att många modernare mobiltelefoner kan läsa och avkoda QR-koder har kodernas användningsområden ökat. Koderna kan bland annat hittas på reklamskyltar och i tidningsannonser, där läsaren kan scanna in en QR-kod med sin mobiltelefon som då öppnar en webbsida med erbjudanden eller mer information.
På flera håll i världen, t.ex. i Japan och Uruguay, används QR-koder på gravstenar för att ge information om de avlidna personerna.[7]. I Sverige är Harplinge kyrkogård i Halland först med QR-koder vid gravarna, enligt uppgift från Sveriges Radios P4 Halland.
Bibliotek har börjat använda QR-koder på böckerna och i detaljposterna i bibliotekets katalog, där QR-koden är en webbadress till bokens detaljpostvisning i mobilwebbkatalogen.[8][9]
Inom förskola och skola har QR-koder börjat användas som hjälpmedel för barns lärande.[10][11]
Inom livsmedelsbranschen har produkter börjat inkludera QR-koder för att visa sin innehållsförteckning.[12]
Wikiwand in your browser!
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.
