![cover image](https://wikiwandv2-19431.kxcdn.com/_next/image?url=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/2f/China_Xinjiang.svg/langsv-640px-China_Xinjiang.svg.png&w=640&q=50)
Politik i Xinjiang
From Wikipedia, the free encyclopedia
Den politiska makten i Xinjiang utövas officiellt av den autonoma regionen Xinjiangs folkregering, som leds av den regionala folkkongressen och ordföranden i regionen. Dessutom finns det en regional politiskt rådgivande konferens, som motsvarar Kinesiska folkets politiskt rådgivande konferens och främst har ceremoniella funktioner.
![Thumb image](http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/2f/China_Xinjiang.svg/640px-China_Xinjiang.svg.png)
Enligt Folkrepubliken Kinas konstitution från 1982 är Xinjiang en autonom region i vilken den uiguriska folkgruppen åtnjuter långtgående autonomi även om konstitutionen utesluter möjligheten till självständighet.[1] I praktiken utövar den regionala avdelningen av Kinas kommunistiska parti den avgörande makten i Xinjiang och partisekreteraren i regionen har högre rang i partihierarkin än ordföranden. Partiapparaten domineras av hankineser, särskilt på högre nivåer,[2] och partisekreteraren har med ett undantag alltid varit hankines. Sedan december 2021 innehas den posten av Ma Xingrui som också är ledamot i politbyrån i Kinas kommunistiska parti. Centralregeringen i Peking vetorätt över alla viktiga beslut, vilket gör att Xinjiangs autonomi endast är nominell.[3]
Den autonoma regionen Xinjiang befinner sig administrativt på provinsnivå, vilket betyder att ordföranden i Xinjiang är jämställd med guvernörerna i landets övriga provinser. I Folkregeringen har de uiguriska folkgruppen en ledande ställning och ordföranden är i regel uigur. Sedan 2021 innehas posten av Erkin Tuniyaz.
Den politiska situationen i Xinjiang kompliceras också av den halvmilitära Produktions- och konstruktionskåren i Xinjiang, som utövar sina egna administrativa funktioner oberoende av den civila regeringen.